1. Vad Är Ett Fossil?

Vad är ett fossil?

A crab fossil that lived between 38 and 23 million years ago.

I dess bredaste definition, är ett fossil resterna av en levande varelse som levde för länge sedan och som har överlevt ner till nutid genom att bevaras under naturliga förhållanden. De fossil som återfinns är delar av en organism, eller kvarlämningar från tiden då det som är fossil fortfarande levde (det sistnämnda kallas spårfossil.) De bildas när döda djur eller växter bevaras innan de förfaller helt och så småningom blir en del av jordens sedimentära berg. För att fossilering skall ske måste djuret eller växten begravas på ett ganska snabbt sätt - i allmänhet genom att täckas med ett slamlager. Detta följs i allmänhet av en kemisk process, under vilken konservering säkerställs genom att mineral förändringar sker i de ursprungliga vävnaderna.

Fossiler utgör den viktigaste bevisningen om detaljerna i det förhistoriska livet. Från olika regioner i världen har hundratals miljoner fossil gravts fram och de ger oss en insikt i historien och strukturen av livet på jorden. Miljontals fossil visar att arter dök plötsligt, fullt utvecklade och med sina komplexa strukturer och inte har genomgått några förändringar under de miljontals åren sedan dess. Detta är ett viktigt bevis på att livet uppkom ur ingenting, med andra ord att det skapades. Inte ett enda fossil tyder på att levande varelser bildades gradvis det vill säga att de utvecklades. De fossila exemplar som evolutionister upprätthåller som "intermediära fossil" är få till antalet och ogiltigheten av dessa har vetenskapligen bevisats. Samtidigt har några av exemplaren som förevisats som intermediära fossil har avslöjats att i verkligheten ha varit förfalskningar, vilket visar att Darwinister är i ett sådant tillstånd av förtvivlan att de tar till bedrägeri.

This birch fossil from the Paleocene period (65.5 to 55 million years ago) found in Montana is three-dimensional. (left)	A 50-MILLION-YEAROLD FROG FOSSIL There exists no difference between this frog, alive 50 million years ago, and those of today. (right)

Under de senaste 150 åren eller så, har fossil från utgrävningar över hela världen visat att fisk alltid har varit fisk, att insekter alltid har varit insekter, att fåglar alltid har varit fåglar och att reptiler alltid har varit reptiler. Inte ett enda fossil har utpekat någon övergång mellan levande arter, med andra ord, från fisk till amfibie eller från kräldjur till fågel. I korthet har den fossila dokumentationen definitivt raserat evolutionsteorin grundläggande påstående, det att arter härstammar från varandra genom att genomgå förändringar över långa tidsperioder.

Utöver den information som fossiler ger oss om livsformer, tillhandahåller de också betydelsefulla uppgifter om planetens historia, till exempel hur rörelserna i kontinentalplattorna har ändrat jordens yta och vilken typ av klimatförändringar som ägde rum i tidigare epoker.

Shrimp that lived 250 million and 70 million years ago are the same as those that live in our day. Shrimp that have remained unchanged for millions of years show that evolution has never occurred. (left)	A 490- to 443-million-year-old starfish reveals that starfish have remained the same for hundreds of millions of years and have not evolved. (right)

Fossil har väckt forskares intresse ända sedan det antika Grekland, även om studiet av dem som en särskild gren av vetenskap började först i mitten av 1600-talet. Detta som en följd av forskaren Robert Hookes verk (han var författare till Micrographia 1665, and Discourse of Earthquakes, 1668) och Niels Stensen (bättre känd som Nicolai Steno). Vid den tidpunkt då Hooke och Steno genomförde sina undersökningar, trodde de flesta tänkare inte att fossil faktiskt var resterna av levande varelser som hade funnits i det förflutna. I centrum för debatten om huruvida fossil faktiskt var kvarlevorna av levande varelser låg oförmågan att förklara var fossil upptäcktes i form av geologiska data. Fossil återfinns ofta i bergstrakter, men på den tiden var det omöjligt att redogöra för hur, till exempel, en fisk kunde ha blivit fossiliserad i ett bergsskikt så högt över havet. Precis som Leonardo da Vinci tidigare hade föreslagit vidhöll Steno att havsnivån måste ha sjunkit under historiens gång. Hooke, å andra sidan, sa att bergen har bildats som ett resultat av uppvärmningen inne i jorden och jordbävningar i de oceaniska plattorna.

A WINGED ANT THAT LIVED 20 TO 15 MILLION YEARS AGO. Fossils trapped in amber by the hardening of resin also refute the theory of evolution.

Pictured are a trilobite that lived in the Ordovician period (490 to 443 million years ago) and a gastropod from the Silurian period (443 to 417 million years ago). From these fossils, we can guess that the rocks in question are around 448 to 442 million years old.

Efter redogörelserna från Hooke och Steno, som förklarade att fossil faktiskt var resterna av levande varelser som en gång hade levt i det förflutna, utvecklades geologi under 1700-talet och 1800-talet och en systematisk insamling och forskning av fossil började att bli en gren av vetenskapen. De principer som Steno hade utarbetat följdes vid klassificeringen och tolkningen av fossil. Från 1800-talet blev det, genom utvecklingen av gruvdrift och ökade järnvägsbyggen, möjligt att göra större och mer detaljerade undersökningar av vad som låg under markytan.

Modern geologi avslöjade att jordskorpan bestod av enorma sektioner som kallas "plattor", som flyttade sig över jordytan, bärande kontinenterna och bildande haven. Ju större rörelsen är hos plattorna, desto fler förändringar uppkommer i jordens geografi. Bergskedjor var resultatet av kollisioner mellan mycket stora plattor. Förändringar och förhöjningar i jordens geografi som ägde rum under mycket långa tidsperioder visade också att skikt som idag bildar delar av bergen en gång låg under vatten.

På detta sätt uppstod fossil som ses i bergslager som ett viktigt medel för att få information om jordens olika historiska perioder. Geologisk information visade att resterna av levande organismer som hade bevarats efter döden i sediment det vill säga som fossil, restes upp i bergslagren under en enormt lång tid. Några av fossilen hittade är daterade tillbaka hundratals miljoner år.

1 - Generally following the death of a living organism, first the soft tissues become deformed and decay. Then later, hard parts such as bones and teeth are preserved. Burial should occur fairly rapidly to prevent deformation of the bones.	2 - After long periods of time, bones become buried under the lower layers of sediment and there, the remains of the living being become fossilized.	3 - As the land above is slowly eroded away, the rock layer in which the fossil formed starts to proceed towards the surface.	4 - The fossil approaching the surface either appears by itself or is found by paleontologists during their investigation.

A fossil researcher working at the Ediacara Formation in Australia.

Geological researches show that layers of the Earth move and mountains were formed as a result of the movements and collisions of large tectonic plates. In the drawing above, the historical formation of Himalayas is depicted. When the region of India started to move toward Euroasia approximately 145 million years ago, the ocean floor slipped under Euroasia. Merging of India with Euroasia caused layers of ocean floor to be jammed between the two continents and in turn, become pushed upwards, resulting in the raising of today's Himalayas.
A) India, B) Euroasia, C) India,	D) Euroasia, E) Sliding of oceans underneath lands, F) India,	G) Sea layers, H) Himalayas, I) Pushing of layers upward caused by jamming

(left) A satellite image of the Earth..	Fossils used to determine the formation dates of rocks are called index fossils. The majority of these species are ones that lived in only a particular period, that were widespread and easily recognizable

Darwinists claim that by undergoing minor changes, living beings evolve from one species to another over millions of years. According to this claim which is refuted by scientific findings, fish transformed into amphibians, and reptiles transformed into birds. This so-called transformation process, asserted to last for millions of years, should have left countless evidence in the fossil record. In other words, during their intense researches for the last hundred years, researchers should have uncovered many grotesque living beings such as half-fish half-lizard, half-spider half fly or half-lizard half-bird. However, although almost every stratum on Earth has been dug, not even a single fossil has been found that Darwinists can use as an evidence for their so-called transition. On the other hand, there are innumerable fossils showing that spiders were always spiders, flies were always flies, fish were always fish, crocodiles were always crocodiles, rabbits were always rabbits and birds were always birds. Hundreds of millions of fossils clearly show that living beings have not undergone evolution, but were created. Hundreds of millions of fossils prove that living beings did not evolve, but were created.

Fossil findings reveal that the imaginary beings in these drawings have never existed. Living beings appeared suddenly in fossil record, with all their features intact, and throughout their lives these species have undergone no changes whatsoever.

Under dessa studier visade det sig att vissa fossila arter enbart finns i vissa lager och vissa typer av mineral. På varandra följande bergslager observerades innehålla sina egna fossila grupper, som kan betraktas som just det lagrets "signatur". Dessa "signatur fossil" kan variera beroende på tid och område. Till exempel kan två olika miljöförhållanden och typer av sediment, exempelvis en gammal sjöbotten och ett korallrev, påträffas i samma fossila lager tillhörande samma geologiska period. Alternativt kan man stöta på samma fossila "signatur" i två olika bäddar många kilometer isär från varandra. Genom informationen förmedlat av dessa lämningar, bestämmer forskarna den geologiska tidsram som vi fortfarande använder idag.

Bildandet av fossil

A wasp of 54 to 28 million years old, petrified in amber.

Efter döden, uppkommer ett fossil genom att bevara hårda kroppsdelar som en organism lämnar efter sig, såsom ben, tänder, skal eller naglar. Fossil betraktas i allmänhet såsom delar av en växt eller ett djur i ett förstenat tillstånd. Men fossil uppkommer inte enbart genom förstening. Några har bevarats till nutiden utan försämring eller nedbrytning av deras strukturer, som mammutar nedfrysta inuti is eller insekter och små arter av reptiler och ryggradslösa djur bevarade i bärnsten.

När levande organismer dör, börjar de mjuka vävnaderna, som består av deras muskler och organ, snart att förfalla under påverkan av bakterier och miljöförhållanden. (I mycket sällsynta fall, t.ex. i minusgrader Celsius eller i den torra värmen i öknar, sker inte förfallet.) De mer motståndskraftiga delarna av organismen som normalt innehåller mineral såsom ben eller tänder bevaras längre perioder och därmed kan de genomgå olika fysiska och kemiska processer. Dessa processer möjliggör fossiliseringsprocessen att äga rum. Därför är de flesta av de delar som blir fossil ryggradsdjurens ben och tänder, skal av armfotingar och blötdjur, de externa skeletten av vissa kräftdjur och trilobiter, de generella yttre delarna av korall såsom organismer och svampar och de vedartade delarna av växter.

A 20- to 15-million-year-old midge preserved in amber.

Omgivningen för en organism och miljöförhållanden spelar också en viktig roll i bildandet av fossil. Man kan förutsäga huruvida fossilisering kommer att ske eller ej på basis av en organisms omgivning. Till exempel är undervattensmiljöer mer fördelaktiga än torr mark ur fossiliseringssynpunkt.

Den vanligaste och mest utbredda fossiliseringsprocessen är känd som permineralisation eller mineralisering. Under denna process ersättas organismen av mineraler som finns i vätskan i den jord i vilken kroppen är nedsänkt. Under mineraliseringsprocessen, sker följande steg:

För det första är det viktigt att, genom att täckas av jord, lera eller sand, den döda organismen skyddas omedelbart från kontakt med luften. Under de följande månaderna, pålagras nya lager av sediment över de begravda resterna. Dessa skikt fungerar som en förtjockande sköld, som skyddar djurets kropp mot externa medel och fysisk förslitning. Många fler lager formas ovanpå de tidigare och inom några hundra år ligger djurets kvarlevor flera meter under markytan, havet eller sjöbotten. Allteftersom tiden går, börjar strukturer som djurets ben, skal, fjäll eller brosk långsamt sin kemiska nedbrytning. Grundvattnet börjar infiltrera dessa strukturer och de däri lösta mineraler såsom kalcit, pyrit, kiseldioxid och järn, som är mycket mer motståndskraftiga mot erosion och kemisk nedbrytning, ersätter gradvis kemikalier i vävnaderna. Således och under loppet av miljontals år, ger dessa mineraler upphov till en exakt kopia i sten genom att ersätta vävnaderna i organismens kropp. Slutligen kommer fossilet att ha den exakta formen och yttre form av den ursprungliga organismen, men nu omvandlad till sten.

This dragonfly trapped in mud may one day become fossilized and will reach the future generations as evidence that evolution has never happened.

Olika situationer kan uppstå under mineralisering:

1. Om skelettet är helt fyllt med en flytande lösning och nedbrytning äger rum vid en senare tidpunkt, blir den inre strukturen fossiliserad.

2. Om skelettet ersätts helt av ett annat mineral än den från originalet, framträder en fullständig kopia av skalet.

3. Om en exakt mall eller "form" av skelettet bildas, på grund av tryck, kan resterna av skelettets yttre yta finnas kvar.

I växtfossil, å andra sidan, är det pyrolys som förorsakas av bakterier som gäller. Under förkolningsprocessen ersätts syre och kväve av kol och väte. Karbonisering sker genom bakteriell nedbrytning av vävnadsmolekyler genom förändringar i tryck och temperatur eller genom olika kemiska processer, vilket medför kemiska förändringar i strukturen av proteinet och cellulosa på ett sådant sätt att endast kolfibrer återstår. Andra sådana organiska material såsom koldioxid, metan, vätesulfat och vattenånga försvinner. Denna process gav upphov till de naturliga kolbäddar som bildades från träsken som fanns under karbonperioden för omkring 354 till 290 miljoner år sedan.

Fossil bildas ibland när organismer är nedsänkta i vatten som är rikt på kalcium och får en beläggning av mineraler såsom travertin. Allteftersom organismen förfaller, lämnar det spår efter sig själv i mineralbädden.

1. Reef: Calcareous sea animals that form the reef. 2. Radiolarian: a type of microscopic plankton with skeletons of silica. 3. Two-shelled mollusk, shelled with calcium carbonate. In fossils, such hard organs may be preserved unchanged. 4. Graptolite: Fossils with organic skeletons that generally left traces on black shale. These creatures lived in groups. 5. Shark teeth: Bones and teeth consist largely of phosphorus, for which reason they are more resistant, compared with many soft-tissue organs. 6. Trace fossils: Fossils that are formed by traces seen on sediments. 7. Ammonite: A specimen whose shell had been replaced by iron pyrites and fossilized. 8. A petrified tree: In time, the tree's wooden cells are replaced by silica and fossilized. 9. Amber: Small organisms are preserved in resin. 10. Carbonized leaves: Plants transformed into carbon fibers.

This fossil fish, 50 million years old, is evidence that fish have always remained as fish.

At times, fragile organisms may also get fossilized under extraordinary conditions. Pictured is a starfish from the Jurassic period (206 to 144 million years ago). There is no difference whatsoever between this fossil and the starfish of our day.

The skin and scales of this fish from the Triassic Period (250 to 203 million years ago) are fossilized with all their details intact. This sample reveals that fish had the same scale structure 250 million years ago.

Fossil bildas ibland när organismer är nedsänkta i vatten som är rikt på kalcium och får en beläggning av mineraler såsom travertin. Allteftersom organismen förfaller, lämnar det spår efter sig själv i mineralbädden.

THE GREATEST SPONGE REEF ON EARTH This sponge reef of 145 million years old is a trace of the Tethys Ocean floor. The sponges of our day are no different from those that make up the hill. These sponges make it clear that they have not undergone any evolution.

En fullständig fossilisering av mjuka delar hos levande varelser som även inkluderar päls, fjädrar eller hud, påträffas sällan. Rester av en del mjukvävnads livsformer från Prekambrium (med anor från 4,6 miljarder till 543 miljoner år sedan) har blivit mycket väl bevarade. Det finns också lämningar av mjukvävnad som tillåter undersökningar av interna strukturer från Kambrium (från 543 till 490 miljoner år sedan) och som skall undersökas som tillägg till hårdvävnadslämningar av levande organismer ända fram till nutid. Fossila rester av djurpäls och hår bevarade i bärnsten och fossila lämningar med anor från 150 miljoner år tillbaka är andra exempel som tillåter ingående undersökning. Mammutar som är tät förpackade i den sibiriska isen eller insekter och reptiler instängda i bärnsten i de baltiska skogarna har också blivit fossiliserade tillsammans med sina mjuka vävnadsstrukturer.

Fossil kan variera avsevärt i fråga om storlek, beroende på typen av den bevarade organism. Väldigt varierande fossil har återfunnits från fossiliserade mikroorganismer till de gigantiska fossil från djur som levde tillsammans som grupp eller hjordar, med en gemensam livsstil. Ett av de mest slående exemplen på sådana gigantiska fossil är svamprevet i Italien. Med sitt utseende som påminner om en jättelik kulle består detta rev av 145 miljoner år gamla kalkstensvampar som utvecklades på botten av den urgamla sjön Tethys och senare restes till följd av förflyttningar i de tektoniska plattorna. Den innehåller exemplar av de livsformer som levde i svamprev under trias perioden. Burgess Shale i Kanada och Chengjiang i Kina är bland de största fossila bäddarna med tusentals fossil från den kambriska perioden. Bärnstensbäddarna i Dominikanska republiken och längs den västra stranden av Östersjön är andra viktiga källor till fossila insekter. Green River fossilbäddarna i den amerikanska delstaten Wyoming, White River fossilbäddarna i Centralamerika, Eichstättbäddarna i Tyskland och fossilbäddarna i Hajoula i Libanon är andra exempel som kan nämnas.

Under hur många olika grupper undersöks fossil?

Precis som med de levande arterna studeras också fossil under grupper som kallas "riken". Under 1800-talet var fossil samlade under två grundläggande kategorier: antingen växter eller djur. Senare forskning och upptäckter gjorde det nödvändigt för andra viktiga fossila grupper att fastställas, inkluderande livsformer som svampar och bakterier. Under den fossila klassificeringen som utvecklades 1963, började fossil studeras i form av fem separata riken:

1. Animalia - fossil från djurriket, vars äldsta kända exemplar går tillbaka 600 miljoner år.

2. Plantae - fossil från växtriket, vars äldsta kända exemplar går tillbaka 500 miljoner år.

3. Monera - fossil av bakterier utan cellkärna, de äldsta kända exemplaren går tillbaka 3,9 miljarder år.

4. Protoctista - fossil av encelliga organismer, vars äldsta kända exemplar går tillbaka 1,7 miljarder år.

5. Fungi (svampar) - fossil av flercelliga organismer, vars äldsta kända exemplar går tillbaka 550 miljoner år.

Geologiska perioder och paleontologi

Den första grundläggande informationen om jordskorpan började förvärvas i slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet, under byggnationen av järnvägar och tunnlar. William Smith, en brittisk tunnelbyggare, såg att det fanns stenar längs Nordsjökusten som liknande de som hade grävts fram i Somerset under byggnadsarbete och som daterades tillbaka till Jura perioden (från 206 till 144 miljoner år sedan). Med de sten och fossila exemplar som han samlade från den ena änden av landet till den andra, producerade Smith den första geologiska kartan över England. Dessutom, baserat på stenprover i hans ägo, ritade han också underjordiska geologiska kartor i vissa regioner, vilka utgjorde ett viktigt bidrag till utvecklingen av den moderna geologin och bestämmande av jordens geologiska tidsram. Tack vare informationen som finns i hans kartor kunde man få vetskap om jordens natur och innehåll (järnådror, kol, osv.) i de lager som ligger omedelbart under ytan, även om stenarna själva var täckta av vegetation.

The first maps drawn by William Smith, the founder of British geology, contributed greatly to the development of modern geology. A) Some fossil samples collected by William Smith, B) Gastropod, C) Two-shelled 1) Upper Carboniferous Period, 2) Lower Carboniferous Period, 3) Middle Jurassic Period, 4) Jurassic Period, 5) Triassic Period

Fossil spelade en viktig roll i förvärvandet av all Smiths information. Den geologiska tidsperiod från Prekambrium fram till Kvartär tiden togs upp med de data som anges av fossila bäddar och är fortfarande i bruk idag. Tack vare undersökningar av bergstrukturer, blev stegen som jorden genomgick vid olika perioder identifierade och fossil inne i klippblocken gav information om de organismer som hade funnits där under olika perioder. Kombinerande av dessa två tillsammans producerade en kronologi enligt vilken jordens historia separeras i två eoner, med dessa eoner indelade i epoker och epoker i perioder.

In order to make natural history more comprehensible, geologists and paleontologists divided the history of the Earth into geological periods. While determining these periods, the formation of rocks, their ages and the fossils they contain play an important role.
A) PRECAMBRIAN (4.6 billion to 543 million years ago), B) PALEOZOIC,	C) CENOZOIC, D) MESOZOIC
1- Cambrian Period (543 to 490 million years ago) 2- Ordovician Period (490 to 443 million years ago), 3- Silurian Period (443 to 417 million years ago), 4- Devonian Period (417 to 354 million years ago), 5- Carboniferous Period (354 to 290 million years ago), 6- Permian period (290 to 248 million years,	7- Triassic Period (248 to 206 million years ago), 8- Jurassic Period (206 to 144 million years ago), 9- Cretaceous Period (144 to 65 million years ago),   10- Quaternary Period, 11- (65 million years ago to today)

1. Den prekambriska eonen (från 4,6 miljarder till 543 miljoner år sedan)

Prekambrium är den eon som betraktas som den äldsta och också den längsta perioden i jordens historia och är indelad i olika underavdelningar: eoner och epoker. Perioden mellan 4,6 och 3,8 miljarder år sedan kallas Hadean eonen. Vid denna tid var jordskorpan fortfarande under bildande. Sedan följde Arkeikum som är eon som utgör tiden mellan 3,8 och 2,5 miljarder år sedan, följt av Proterozoikum eonen mellan 2,5 miljarder till 543 miljoner år sedan. I den fossila dokumentationen finns det olika spår av både enkel- och flercelliga organismer från dessa tidsperioder.

2. Phanerozoic eonen (från 543 miljoner år till idag)

Phanerozoic betyder "synlig eller känt liv”. Phanerozoic eonen har studerats under tre olika epoker: Paleozoikum, Mesozoikum och Kenozoikum.

2A. Den paleozoiska epoken (från 543 till 251 miljoner år sedan)

Denna epok, som varade i cirka 300 miljoner år och är den första och längsta delen av Phanerozoic eonen. Under hela den paleozoiska epoken, var klimatet allmänt fuktigt och tempererat, men istider ägde rum då och då.

Rocks from the Precambrian Period in Greenland (4.6 billion years to 543 million years ago). (left) The Ediacara Hills in Australia contain rocks from the Precambrian Era. The 570- to 543-million-year-old jellyfish fossils pictured are also found in Ediacara. These fossil records dating back to hundreds of millions of years deny the claim of "evolutionary process." According to the unscientific claims of evolutionists: 1- The fossil record should present many transitional forms. 2- The transition in these records ought to be slow and gradual, and should show a development from simple to complex. 3- After the first imaginary cell evolved, new species have to emerge. Also, the traces of these species should be seen in fossils. However, fossil records have never verified the claims of evolutionists. Fossils have revealed some certain facts: With their specific structures, living beings have distinct and distinguishable qualities. These qualities were not gradually acquired over time, and there exists no traceable evolutionary connection among the groups of presently living organisms. This is one of the most important evidence revealing that all living things were created flawlessly by God, with all their characteristics.

Den paleozoiska epoken studeras under sex olika (2Aa-f nedan) perioder, kambrium, ordovicium, silur, devon, karbon och perm perioderna:

2Aa Kambrium perioden (från 543-490 miljoner år sedan)

A drawing of the creatures from the Cambrian Period.

Denna period är den geologiska ålder i vilken man finner det plötsligt uppdykandet av alla grundläggande levande grupper (eller phyla) som fortfarande lever idag och även de som så småningom dog ut. Phylum (singularis) är den största kategorin efter rike i klassificeringen av levande varelser. Ett phylum bestäms på grundval av antalet och mångfalden av organ och vävnader, deras kroppsliga symmetri och interna organisation hos den levande organismen. Antalet phyla idag har fastställts till 35, men under den kambriska perioden fanns runt 50.

Uppkomsten av arter var så plötslig och så vittgående att forskarna gav den namnet "den kambriska explosionen". Den evolutionistiske paleontologen Stephen Jay Gould har beskrivit detta fenomen som "den mest anmärkningsvärda och förbryllande händelsen i historien om livet", medan den evolutionistiske zoologen Thomas S. Ray skriver att ursprunget för det flercelliga livet är en händelse av jämförbar betydelse till ursprunget av livet självt.

När man beaktar informationen om den kambriska explosionen som vetenskapen om paleontologi ger oss, bekräftar det tydligt Guds skapelse och motbevisar evolutionsteorin. Den prekambriska perioden, innan den kambriska, uppvisar huvudsakligen encelliga organismer, med blott några flercelliga livsformer med få speciella egenskaper och i avsaknad av sådana komplexa strukturer som ögon och fötter. Därför stödjer inga bevis den inbillade evolutionära övergången till kambriska livsformer och inte ett enda fossil kan hävdas representera dess förmodade föregångare. I denna karga miljö, bebodd av encelliga organismer, uppkom plötsligt en häpnadsväckande variation av liv med ytterst komplexa funktioner. Genom denna explosion, uppstod dessutom livsformer separerade från varandra av mycket tydliga strukturella egenskaper. Fossil visar mycket djupgående klyftor i fråga om både släktskap och komplexitet hos organismer underi den prekambriska och den kambriska perioden. Dessa brister är så slående att evolutionister, som behöver kunna bevisa kontinuitet bland levande grupper, har felat i att fastställa eventuell släktskap bland dessa phyla, även på en rent teoretisk nivå.

Kambrium perioden visar att det, precis i början, plötsligt uppstod väldigt olika livsformer med ytterst komplexa strukturer och detta är i själva verket exakt vad som lärs ut av skapelsen. Ursprunget till de perfekta strukturerna hos levande organismer är Guds skapelse. I den fossila dokumentationen framträder dessa perfekta strukturer i en felfri form utan uppvisande av någon bristfällighet, halvbildningar eller stadier utan funktion som den på slumpen baserade teorin om evolution.

2Ab Ordovicium perioden (från 490 till 443 miljoner år sedan)

A drawing of the creatures from the Ordovician Period

Under denna period levde ett stort antal marina ryggradslösa djur. Den fossila dokumentationen har visat en stor mängd familjer av marina varelser under ordovicium perioden. Det finns också landlevande växtfossil som kan dateras tillbaka till samma period. Under ordovicium perioden ledde globala klimatförändringar till istider varvid ett antal arter utrotades. Denna situation beskrivs som "ordovicium utdöenden".

Vissa livsformer som existerade under ordovicium perioden finns än idag. En är hästskokrabban. Ett 450 miljoner år gammalt fossil av hästskokrabba visar att dessa varelser för nästan en halv miljard år sedan hade exakt samma funktioner och komplicerad utrustning som dagens hästskokrabba. Den äldst kända och mest perfekta fossiliserade vattenspindeln hör också till ordovicium perioden (425 miljoner år) och är ett annat viktigt bevis på att levande varelser har förblivit oförändrade under långa tider. Under en period när, enligt det darwinistiska scenariot, levande ting borde ha genomgått evolution, påvisar dessa kvarlevor att evolutionen aldrig har ägt rum inågon som helst form.

These rocks in Newfoundland show the transition from the Cambrian to the Ordovician Period. (left)	A 450-million-year-old fossil horseshoe crab, no different from those crabs of our day. (right)

2Ac Silur perioden (från 443 till 417 miljoner år sedan)

Allteftersom temperaturerna steg igen, smälte glaciärerna och översvämmade några kontinenter. Det finns många fossil av landväxter som går tillbaka till denna tid, liksom fossila tagghudingar som havsliljan, leddjur som havsskorpioner och olika arter av käklösa fiskar och bepansrade fiskar, samt ett antal spindelarter.

Crinoid from the Silurian Period

2Ad Devonperioden (från 417 till 354 miljoner år sedan)

Oräkneliga fiskfossil dateras tillbaka till denna period. Under devon, skedde "massförsvinnande" och vissa arter dog ut. Detta massförsvinnande påverkade korallrev, med stromatoporoidéer (en form av revbildande koraller) som helt försvann.

Men det finns ingen skillnad mellan de tusentals fiskfossil som levde under devonperioden och många fiskarter idag. Detta är, återigen, viktigt bevis för att levande varelser inte har genomgått några förändringar under loppet av miljontals år och att det inte finns något belägg för en gradvis utveckling.

2Ae Karbonperioden (från 354 till 290 miljoner år sedan)

355- to 295-millionyear-old spider fossil

Även känd som kolets tidsålder är denna period uppdelad i två separata perioder, Nedre Karbon eller Mississippi och Övre Karbon eller Pennsylvan. Marknivåer steg och föll till följd av kollisioner mellan kontinenter och havsnivån steg och föll till följd av polarisarna vilka var de betydande händelser som formade världen under denna period. Många fossil av marina och landlevande livsformer går tillbaka till karbonperioden. Det djur som kallas Coelacanth och som Darwinister under många år avbildade och som ansågs vara en intermediär livsform lever fortfarande idag vilket visar ogiltigheten av detta påstående. Den har inte genomgått någon förändring under loppet av miljontals år och har aldrig genomgått "evolution". I motsats till Darwinisters påståenden att Coelacanth var den "felande länken" som bekräftade evolution, är den faktiskt ett exempel på ett "levande fossil" som helt förnekar utveckling. Denna Coelacanth har varit föremål för otaliga former av spekulationer hos evolutionister, men dess uppkomst som ett levande fossil försätter evolutionister i ett stort dilemma.

Coelacanth of our day and a Coelacanth fossil, 410 million years old

2Af Permperioden (från 290 till 248 miljoner år sedan)

I slutet av permperioden, ägde ytterligare ett massförsvinnande rum och detta utgjorde slutet på den paleozoiska eran. Den fossila dokumentationen visar att under detta enorma massförsvinnande dog 90-95 % av alla då levande arter ut. Trots detta har vissa livsformer från permperioden överlevt ända fram till nutid. Fossila exemplar från permperioden såsom trollsländor och spindlar visar att evolutionen aldrig har ägt rum vid något tillfälle i det förflutna.

2B. Mesozoikum (från 248 till 65 miljoner år sedan)

Epoken som kallas Mesozoikum är uppdelad i tre separata perioder: trias, jura och krita. (2Ba-c nedan) Det var under denna epok som dinosaurierna levde och dog ut.

The Petrified Forest in Arizona—of fossilized, opalized logs—is one of the most famous structures of the plants from the Triassic Period. This forest, consisting of trees now known as the Chilean araucaria is evidence that plants have not evolved. These trees, which lived 248 to 206 million years ago, are no different from ones living today. Scientists working on fossils from the Triassic Period (middle)

2Ba Triasperioden (från 248 till 206 miljoner år sedan)

Epoken började med trias perioden. Ett stort antal fossil, både från i havet och på land, över hela världen från Triasperioden uppvisar en bred variation av livsformer. Som fallet är med alla andra perioder, finns inte ett enda intermediärt fossil av det slag som evolutionister hoppas på.

A 200-million-year-old tuatara lizard, and the same lizard alive today. (left)	A dragonfly fossil, 150 million years old. It is the same as the dragonflies of our day. (right)

A 206- to 144-million-year-old shrimp fossil. It is no different from the shrimp living in our day.

2Bb Juraperioden (från 206 till 144 miljoner år sedan)

A fish between 146 and 65 million years old, and a fossil bat uncovered in France.

Denna del av mesozoikum såg ett stort antal och arter av dinosaurier. Vid slutet av Juraperioden hade en del ammoniter, havssvampar, ostron och mussel arter dött ut.

Men många livsformer har överlevt oförändrade sedan Juraperioden, med andra ord, utan att genomgå någon form av evolution. Den fossila dokumentationen är fylld av exempel på sådana varelser. Som ett exempel kan nämnas ett av de tidigast kända krokodilfossil som är cirka 200 miljoner år gammalt. Det finns också exempel på fossila Tuatara ödlor som är mer än 200 miljoner år gamla. De många fossila räkorna med anor från Juraperioden hade alla exakt samma perfekta system och komplexa strukturer som de har idag.

2Bc Kritaperioden (från 146 till 65 miljoner år sedan)

This 54- to 37-million-year-old crocodile fossil was found in Germany.

Detta utgör slutskedet av mesozoikum och är känd som den tid då dinosaurierna dog ut, liksom ett stort antal landlevande reptiler och växtarter.

Å andra sidan lyckades en lång rad arter av vattenlevande djur som sjöstjärnor, krabbor, vissa arter av fisk, vattenskorpioner, spindlar, trollsländor, vattensköldpaddor och krokodiler samt olika växtarter att överleva fram till nutiden. Fossila exemplar som till exempel 135 miljoner år gamla sjöstjärnor, en 140 miljoner år gammal hästskokrabba och en 125 miljoner år gammalt löv av Ginkgo trädet är bara några bevis på detta. Trots de mellanliggande miljontals åren, har dessa livsformer fortfarande samma komplexa system vilket helt ogiltigförklarar darwinistiska påståenden om naturhistoria.

2C. Kenozoikum eran (65 miljoner år sedan till nutid)

Denna era, i vilken vi fortfarande lever, började med i slutet av kritaperioden. Fram till nyligen, delade geologer och paleontologer in denna era i två separata perioder av olika längd: tertiär och kvartär. Tertiärperioden bestod av en tidsram från 65 miljoner till 1,8 miljoner år sedan och Kvartärperioden inkapslade de senaste 1,8 miljoner åren. Nyligen har dock Kenozoikum delats upp i tre separata perioder. Enligt detta nya system, är dess tre komponenter är Paleogen, Neogen och Kvartär.

Den fossila dokumentationen från Kenozoikum innehåller ett stort antal exemplar som, precis som med andra åldrar, visar att evolutionsteorin, som hävdar att levande varelser härstammar av en slump från en gemensam förfader, är falsk.

Ett utmärkande kännetecken hos de fossil exemplar som har återfunnits från alla dessa geologiska perioder är att arten i fråga aldrig genomgick några ändringar. För att uttrycka det på ett annat sätt, när en art först visar sig i den fossila dokumentationen bevarar den samma struktur i tiotals miljoner år, tills den dör ut eller överlever fram till nutid, återigen utan att undergå någon förändring. Detta är ett tydligt bevis på att levande varelser aldrig genomgick evolution.

Den fossila historien av arter förnekar definitivt teorin om evolutionen. Det är den Allsmäktige Gud som med sin sublima makt och gränslösa kunskap skapar helt olika levande arter ur ingenting och anpassar världen för livet.

Var återfinns de flesta fossil?

The world's oldest rocks are in Greenland, between 3.9 and 3.8 billion years old. (left)	The age of rocks are determined by the researches made on the decay of radioactive minerals. (right)

Fossil är spridda närapå överallt på jorden. Nästan inga fossil påträffas i vissa bergarter, medan stora antal återfinns i andra. Geologer har indelat bergarter i tre huvudgrupper:

1. Magmatiska
2. Sedimentära
3. Metamorfa

I den magmatiska kategorin finner man sten av granit eller av basalt-typ som bildas vid kylning av magma som finns i jordens djup, eller som annars avges av vulkaner i form av flytande lava. Sedimentära bergarter bildas när sand, slam, lera och andra små partiklar eller substanser transporteras i vatten avsätts ovanpå varandra. Metamorfa bergarter är magmatiska eller sedimentära som har genomgått strukturella förändringar på grund av hög temperatur och tryck djupt nere i jorden.

I allmänhet förekommer få fossil i magmatiska sömmar. De fåtaliga och därmed sällsynta fossilexemplaren som upptäcks är resultatet av att en växt eller ett djur har blivit blir inneslutna i flytande lava. Mycket få fossil klarar de höga temperaturer och tryck som omvandlar de sedimentära lagren till metamorft berg. Nästan alla fossil återfinns i sedimentära sömmar eller avlagringar.

Nästan alla sedimentära bergarter bildas av substanser som bärs av vind eller vatten eller från erosionen av andra stenar. Vissa typer, såsom kol, produceras av vegetabiliska eller animaliska kvarlevor. Clastic är namnet på sedimentära bergarter som bildas av små partiklar eller korn. Sandsten och skiffer är exempel på sådana stenar. Om det har skett en upplösning i de transporterade ämnena, antingen på grund av kemisk lösning eller på grund av förångning, uppstår "organisk" sedimentära bäddar. Exempel på sådana bergarter är kalksten och dolomit. I allmänhet utgörs sedimentära bergartsprover av en blandning av clastic och organiska sömmar. Fossil ses vanligen i lerskiffer, skiffer, sandsten, kalksten och bildas av kalciumkarbonat.

Hur hittas fossil och hur extraheras de?

De verktyg som används av geologer för att samla fossil är enkla sådana, såsom: hammare, murslevar, olika skärredskap, kompasser, penslar och såll.

Fossil visar sig ibland på ytan när de eroderas ur de mjukare stenlager omkring dem. I sådana fall är det tillräckligt att rengöra fossilen med en borste. Dock är fossil insamling vanligtvis inte så lätt. Stenarna vilkas inre döljer fossilerna är i allmänhet mycket hårda och det kan ta timmar att extrahera ett fossil ur dess steniga matris. För det första är det viktigt att bestämma från vilken punkt stenen ska brytas. Brottlinjer identifieras på grundval av själva bergbädden.

Varje typ av berg bryts på olika sätt. Skiffer, till exempel, har skikt genom vilket brottlinjer kan fastställas. Krita, å andra sidan, erbjuder inga sådana skikt. Samtidigt är det mycket viktigt att vara observant på sådana indikationer som färgförändringar eller strukturella skillnader, för att fossilen som finns inuti inte ska skadas.

During transportation, sometimes fossils have to be protected by plastering. In the picture is shown how a fossil bone is covered by plaster. (left and middle)	Collecting sedimentary rocks and stones and carefully breaking open those ones predicted to consist fossils is an important stage of collecting fossils. (right)

Efter det att fossilen har utvunnits ur klippan, genomgår det ett antal olika processer. Det måste skyddas och förstärkas medan det transporteras till laboratoriet där det kommer att undersökas. En av de använda metoderna är att stabilisera fossilen med kemiska bindemedel. Gipsavgjutningar används för mycket stora fossiler. De delar av fossil som kommer att vara i fara under transporten blir inslagna i fuktigt tidningspapper och sedan doppade i gips.

FOSSIL CLEANING BY ACID One method for cleaning fossils is to use acid. It is an efficient method to clean the limestone rock surrounding a fossil without harming it. 1. The rock surrounding the fossil is submerged into the proper acid until a small portion of the fossil appears. 2. The emerging section of the fossil is washed and covered with a material resistant to acid. 3. Fossil is submerged into acid once again, and these operations are repeated a few more times. 4. The protective material should be applied to the exposed portion of the fossil, so as to protect it from any harm. 5. Finally the fossil is entirely released from its surrounding rock. Fossil is thoroughly washed to clean it of both the acid and its protective material.

Fossilen måste därefter rengöras för att alla dess detaljer ska bli synliga. Om fossilen är hårdare än materialet som omger det, är reningsprocessen mycket lättare. Men om fossilet har en mjukare struktur, behöver man använda kemiska ämnen. En av de vanligaste metoderna är att rensa bort avgjutningen med syra. Detta möjliggör fossilets alla detaljer att framträda. I vissa fall, särskilt när fossilet är mycket känsligt och har samma struktur som det omgivande berget, används röntgen och datorskanning för att bestämma fossilets struktur innan den extraheras ur sitt läge.

Sanningen som fossil avslöjar om levande varelser: Skapelsen

Charles Darwin

Hitintills framgrävda fossil innehar två mycket viktiga kännetäcken och både strider mot hävdanden inom evolutionsteorin:

1. Stas: Arter uppvisar inga förändringar under hela sin existens på jorden. Oavsett vilken struktur de uppvisar när de först visar sig i den fossila dokumentationen har de samma struktur när de slutligen försvinner från den. Morfologisk (form) förändring är i allmänhet liten och följer inte någon särskild riktning.

2. Plötslig uppkomst: Inga arter framträder någonsin gradvis genom differentiering från sina påstådda förfäder, de uppkommer plötsligt och fullt utvecklade.

Betydelsen av dessa två punkter är den att levande varelser skapades, utan en utvecklingsprocess och inga mellanliggande steg att gå igenom. De förvärvade inte de egenskaper som de har utan hade dem i samma ögonblick som de skapades.

Darwin själv visste att den fossila dokumentationen tillbakavisade hans teori om evolution, men Darwinister har varit ovilliga att någonsin erkänna det. I kapitlet med titeln "Difficulties on Theory" i sin bok The Origin of Species, medgav Darwin att den fossila dokumentationen inte kunde förklaras i termer av evolutionsteorin:

Varför, om arter har härstammat från andra arter genom att omärkligt fina graderingar, ser vi inte otaliga övergångsformer överallt? Varför är inte naturen i förvirring istället för att arterna är, som vi ser dem, väl definierade? ... Men genom denna teori måste otaliga övergångsformer ha funnits, varför finner vi dem inte inbäddade i ett oräkneligt antal i jordskorpan? ... Varför är då inte varje geologisk formation och varje lager fylld av sådana mellanliggande länkar? Geologi avslöjar förvisso inte någon sådan fin graderad ekologisk kedja och detta är, kanske, den mest uppenbara och allvarliga invändning som kan framläggas mot min teori (Charles Darwin, The Origin of Species, Oxford University Press, New York, 1998. s 140, 141, 227)

The oldest known fossil specimens of the snail pictured belong to the Jurassic Period (206 to 144 million years ago). The first samples of the class of living beings to which this species belongs have existed since the Cambrian Period (543 to 490 million years ago). Snails have remained the same for hundreds of millions of years, revealing the invalidity of evolution. (left)	A 54- to 37-millionyear-old bee fossil (right)

Argumentet som Darwin föreslog inför bristen av intermediära fossilformer, att om "det inte finns några intermediära former nu, kanske de kan hittas genom senare forskning", gäller inte längre idag. Dagens data visar att den fossila dokumentationen är utomordentligt riklig. Baserat på hundratals miljoner fossila exemplar från olika delar av världen har uppemot 250 000 olika arter beskrivits, av vilka många bär en extraordinär likhet med de cirka 1,5 miljarder arter som lever idag. Vid beaktande av att det inte finns någon intermediär form trots denna rikedom på fossil, är det omöjligt att sådana former kommer att dyka upp ur nya utgrävningar.

All the living creatures in the fossil record appear intact and in their perfect forms. For instance, before crocodiles and squirrels, there exist no fossils belonging to any strange creature partly resembling a crocodile, and in other parts to a squirrel or other living creatures. Squirrels have always remained squirrels, and crocodiles have always remained crocodiles. All these facts reveal that the claim of the theory of evolution, that "Living beings have gradually evolved over millions of years of time" is simply a product of imagination.

Den fossila dokumentationen erbjuder inte ett enda exempel på en "intermediär form" som evolutionister kan använda som bevis, men uppvisar miljontals exemplar som visar ogiltigheten av evolutionen. De viktigaste av dessa är "levande fossil", arter som finns som fossil och även som levande exemplar idag. De kan från den fossila dokumentationen ses ha levt genom olika geologiska perioder och är bevis för skapelsen, eftersom ingen skillnad kan iakttas mellan de som levde för hundratals miljoner år sedan och dagens exemplar. Darwinister står handfallna inför detta faktum.

There are many species of plants whose structures have remained unchanged since the Triassic Period (248 to 206 million years ago). One of these is a ginkgo tree. The fossil pictured is from the Jurassic Period (206 to 144 million years ago). A branch of ginkgo tree living today

Evolutionisten Niles Eldredge medger att de inte har någon förklaring att erbjuda i frågan om levande fossil, som utgör en av de otaliga hemligheter som evolutionen inte kan reda ut:

... det tycks knappast ha förekommit någon förändring i någon del som vi kan jämföra mellan den levande organismen och dess fossiliserade föregångare i det avlägsna geologiska förflutna. Levande fossil förkroppsligar temat kring evolutionär stabilitet till en extrem grad .... Vi har inte helt löst gåtan om att leva till en extrem grad ... Vi har inte helt löst gåtan kring levande fossiler. (Http://www. nwcreation.net / fossilsliving.html)

Hemligheten som Niles Eldredge försöker att reda ut är faktiskt ett helt klart faktum. Levande fossil visar att arten inte genomgick evolution, utan har skapats. Men Darwinister försöker av ideologiska skäl att ignorera detta faktum och framhärdar i bevarandet av de 150 år gamla dogmerna.

Men fakta kan nu bestämmas mycket tydligare än på Darwins tid. Antalet personer som förstår och väljer att acceptera fakta ökar, medan de som tror på sagor och aldrig försöker att ifrågasätta dem blir allt färre till antalet. Fakta kan inte längre döljas och sopas undan, såsom var fallet på Darwins tid. Genetik, mikrobiologi, paleontologi, geologi och alla andra vetenskapsgrenar avslöjar ständigt en sanning som Darwin och anhängare darwinismen aldrig önskade och kanske aldrig förväntade sig; skapelsens faktum.

De irrationella och ovetenskapliga påståenden som Darwinister framlägger, de bedrägerier som de begår för att vilseleda allmänheten och den propaganda som de använder för att vilseleda människor är bara tecken på deras förtvivlan. Kommande generationer kommer att bli förvånade över hur människor en gång trodde på den darwinistiska myten. Detta eftersom alla vetenskapliga rön visar manifestet att evolutionen aldrig ägde rum och att Gud skapade universum och allt levande.

I Surat Ad-Dukhan (Rök) verser 7-9 finns följande att läsa:

[44:7] Herren över himlarna och jorden och allt som finns däremellan; [detta vet ni] om ni [hör till dem som] strävar efter inre visshet!

[44:8] Ingen gud finns utom Han, som skänker liv och skänker död; er Herre och era förfäders Herre.

[44:9] Men de tvivlar och skämtar bort [frågans allvar].