DET RIKTIGA ANSIKTET PÅ TERRORISTER SOM AGERAR I RELIGIONENS NAMN

Alla dessa exempel visar att organiserat terrordåd mot oskyldiga människor är helt emot Islam och det är osannolikt att någon muslim någonsin skulle kunna begå ett sådant brott. Tvärtom, muslimer är ansvariga för att stoppa dessa människor, ta bort ”bus från jorden” och skapa fred och säkerhet för alla människor i hela världen.

Det är inte möjligt att tala om ”kristen terror”, ”judisk terror” eller ”islamisk terror”. I själva verket skulle en undersökning av bakgrunden till förövarnas handlingar visa att terrorism i fråga inte är ett religiöst utan ett socialt fenomen.

Korsfarare: barbarer som trampade på sin egen religion

On September 12, 1204, the Crusaders entered Constantinople, which was held by their fellow Christians. They ransacked and looted the city even to the extent of ripping the gold out of the churches.

Det sanna budskapet i en religion, eller ett system av tro, kan ibland vara snedvridet av sina egna pseudoanhängare. Korsfararna, vars period utgör en mörk episod i den kristna historien, är ett exempel på denna typ av snedvridning.

Korsfararna var europeiska kristna som åtog sig expeditioner från slutet av 1100-talet och framåt för att återvinna det Heliga Landet (Palestina och dess omgivning) från muslimerna. Det anges som ett s.k. religiöst mål, men de ödelade varje hektar mark de beträdde och spred skräck vart de än gick. Längs vägen utsatte de civila för massavrättningar och plundrade många byar och städer. Deras erövring av Jerusalem där muslimer, judar och kristna levde i fred under islamiskt styre blev scen för enorm blodsutgjutelse. De massakrerade alla muslimer och judar i staden utan nåd.

Citerat av en historiker, ”de dödade alla saracens och turkar de kunde hitta…oavsett man eller kvinna”. En av korsfararna, Raymond av Aguiles, skröt inför sina egna ögon om våldet:

Underbara vyer sågs. Några av våra män (och detta var mer barmhärtigt) högg huvudet av sina fiender, andra sköt dem med pilbågar så att de föll ner från tornen, andra torterade dem längre genom att kasta dem i lågorna. Massor av huvuden, händer och fötter sågs på gatorna i staden. Det var nödvändigt att välja en väg över kropparna från män och hästar. Men detta var inget mot vad som hände vid Salomons tempel, en plats där religiösa yttringar normalt skådas…i templet och på verandan red män i blod upp till knäna och tyglarna. 16

På två dagar dödade korsfararnas armé närmare 40 000 muslimer på det barbariska sätt som just beskrevs. 17

Korsfararnas barbari var så överdrivet att under det fjärde korståget, plundrade de Konstantinopel (dagens Istanbul) en kristen stad, och stal guldföremålen från kyrkorna.

Naturligtvis, var all denna barbarism fullständigt emot kärnan i kristendomen. Kristendomen, med evangeliets ord, är ett ”budskap om kärlek”. I Matteusevangeliet, sägs det att profeten Jesus (as) sade till sina följeslagare, ”älska era fiender och be för dem som förföljer er” (Matteus, 05:44). I Lukasevangeliet, sägs det att profeten Jesus (as) sade, ”till honom som slår dig på kinden, erbjud den andra också” (Lukas, 06:29). I ingen del av evangeliet finns det någon hänvisning till legitimt våld; alltså, att mörda oskyldiga människor är otänkbart. Du kan hitta begreppet ”mörda den oskyldiga” i bibeln, men bara i grymma kung Herodes försök att döda profeten Jesus (as) när han var bebis

Om kristendomen är en religion baserad på kärlek som inte rymmer något våld, hur gjorde korsfararna för att utföra några av de mest våldsamma handlingarna i historien? Den största anledningen var att korsfararna huvudsakligen utgjordes av okunniga människor som bättre kunde definieras som ”slödder”. Dessa massor, som visste nästan ingenting om sin religion, som antagligen aldrig ens läst eller sett bibeln en enda gång under sin livstid, och som till största delen var helt omedvetna om bibelns moral, leddes in i barbarism under konditionering av korsfararnas slogan som presenterade detta våld falskeligen som ”Allahs vilja”. Användandet av denna bedrägliga metod uppmuntrade många att utföra fruktansvärda handlingar strängt förbjudna av Allah.

Det är värt att nämna att under den perioden var österländska kristna – folket av Byzantium t.ex.- långt kulturellt före västerländska kristna och hyllade mer humana värderingar. Både före och efter korsfararnas erövringar, lyckades ortodoxa kristna leva tillsammans med muslimer. Enligt Terry Jones, BBC kommentator, gjorde tillbakadragandet av korsfararna från mellanöstern att; "det civiliserade livet började igen och medlemmarna av de tre monoteistiska religionerna återvände till fredlig samexistens". "18

Exemplet på korsfararna är utmärkande för ett allmänt fenomen. Ju mer anhängarna av en ideologi är ociviliserade, intellektuellt underutvecklade och okunniga, desto mer sannolikt är det att de tar till våld. Detta gäller även ideologier som inte har något att göra med religion. Alla kommunistiska rörelser runt om i världen är våldsbenägna. Men de mest brutala och blodtörstiga av dem alla var de Röda Khmererna i Kambodja. Detta pågrund av att de var de mest okunniga.

På samma sätt som okunniga människor kan utföra sina idéer genom att bejaka våld till den grad av galenskap, kan de också involvera våld i de gudomliga religionerna, som är absolut emot våld. Exempel på detta har också skett i den islamiska världen.

Beduin -karaktären i koranen

Bedouins were nomadic tribes of the desert at the time of the Prophet Muhammad (saas). Because of the harsh conditions in which they lived, they came to possess a hard and rough culture.

Under perioden av profeten Muhammed (saas) fanns det två grundläggande strukturer i Arabien. Stadsbor och beduiner (ökenaraber). En sofistikerad kultur rådde i arabiska städer. Kommersiella relationer länkade städerna till den yttre världen, vilket bidrog till bildandet av ”gott uppförande” bland araberna bosatta i städerna. De hade raffinerade estetiska värden, uppskattade litteratur och framförallt poesi. Ökenaraber däremot, var nomadstammar som bodde i öknen och hade en mycket rå kultur. Fullständigt omedvetna om konst och litteratur, utvecklade de flesta av dem en oraffinerad karaktär.

Islam föddes och utvecklades bland invånarna i Mecka, den viktigaste staden på halvön. Eftersom islam spred sig till resten av halvön, anammade alla stammar i Arabien den. Bland dessa stammar var också ökenaraber, som på något sätt var problematiskt: deras kulturella bakgrund förhindrade några av dem från att ta in djupet och den ädla andan av islam. Om detta anger Allah följande i en vers:

Många ökenaraber går längre i förnekandet av sanningen och i hyckleriet än de bofasta; det är förklarligt att de inte så noga känner till de gränser som Gud har uppenbarat för Sitt Sändebud. Gud är allvetande, vis. . (Surat at-Tawba, 97)

Vissa sociala grupper bland ökenaraberna som var ”sämst i misstro och hyckleri” och benägna att inte lyda Allahs kommandon, blev en del av den islamiska världen under profetens (saas) tid. Men i efterföljande perioder, till följd av feltaktiga tolkningar och attityder, har några av dem gett upphov till organ oförenliga med de moraliska värderingarna i islam. Den sekt som kallas ”Kharijis” som uppstod bland beduinerna är ett exempel. Det mest utmärkande draget hos denna perversa sekt (som kallades ”Kharijis”, ”rebellerna”, eftersom de i hög grad avvek från sunni praxis) var deras vilda och fanatiska natur. ”Kharijiserna”, som hade liten förståelse för kärnan i islam, och för koranens dygder och värderingar, förde krig mot alla andra muslimer. Ett krig baserat på några få koranverser på vilka de gjort förvrängda tolkningar. Dessutom genomförde de ”terroristhandlingar”. Hazrat Ali (ra) som var en av de närmaste följeslagarna av profeten (saw) och som beskrevs som ”porten till kunskapens stad”, mördades av en Kharijite.

I senare perioder uppstod ”Hashashis”, en annan brutal organisation. Detta var en ”terroristorganisation” bestående av okunniga och fanatiska militanta, berövade en djup förståelse av kärnan i islam och som därmed lätt kunde påverkas av enkla slagord och löften.

Med andra ord, precis som korsfararna förvrängt och misstolkat kristendomen som en lära av brutalitet, har vissa perversa grupper uppstått i den islamiska världen, misstolkat islam och tillgripit brutalitet. Det som är gemensamt för dessa sekter och korsfarare var deras okunniga, oraffinerade och okultiverade natur med avsaknad av sann förståelse för deras religion. Det våld de tillgripit var resultatet av brist på förståelse snarare än från den religion de hävdade sig vara anslutna till.

En av orsakerna till terrorism: tredje världens fanatism

Dessa exempel från historien kan hjälpa oss att få bättre förståelse för det presenterade fenomenet, den såkallade ”islamiska terrorn”, vilken numera är högst upp på den internationella agendan. Detta beror på dem som dyker upp och utför terrordåd i islams namn och de som backar upp sådana handlingar, vilka representerar en liten minoritet i den islamiska världen och härrör från den ”karaktär som är utmärkande för beduiner” och darwinister, ateister och materialistiska ideologier, inte från själva islam. Misslyckade med att förstå kärnan i islam, som huvudsakligen är en religion av fred och rättvisa, försöker de göra det till ett verktyg av barbari vilket helt enkelt är ett resultat av deras sociala och kulturella struktur. Ursprunget till detta barbari, som väl kan kallas ”tredje världens fanatism”, är de oupplysta initiativ från personer som saknar kärlek till andra mänskliga varelser.

Det är ett faktum att under de senaste århundradena har muslimer i alla hörn av den muslimska världen blivit utsatta för våld av någon av de västerländska styrkorna och deras allierade. I vissa europeiska stater med kolonialistisk förståelse, har lokala kolonister backats upp av västerländska styrkor eller lokala förtryckarregimer och orsakat stort lidande för muslimer i stort. Men, för muslimer är detta en situation som man måste närma sig och svara till från en ren koranisk hållning.

I ingen del av koranen befaller Allah troende att bemöta våld med våld. Tvärtom, befaller Allah muslimer att ”bemöta ondska med godhet”.

Den goda handlingen och den dåliga handlingen kan inte ställas sida vid sida. Jaga bort den dåliga handlingen med en bättre - den som var din fiende kan bli din nära vän! (Surah Fussilat, 34).

Det är utan tvekan en legitim rätt av muslimer att reagera mot denna grymhet. Men, dessa reaktioner bör aldrig vändas till blint hat, en orättvis fiendskap. Allah varnar om detta i följande vers:

…Och låt inte hat mot dem som spärrade vägen för er till den heliga Moskén driva er till angreppshandlingar, utan samarbeta för att befrämja fromhet och gudsfruktan, och slut er inte samman för att befrämja synd och fiendskap… (Surah al-Ma'ida, 2)

Följaktligen, att utföra terrorhandlingar mot oskyldiga människor i andra nationer under förevändningen att ”föreställa oskyldiga nationer i världen” är inte på något sätt förenligt med islam.

En annan punkt som förtjänar ett särskilt omnämnande här är att alla västerländska nationer och samhällen inte kan hållas ansvariga för ovanstående våld och förtryck mot muslimer. Faktum är att materialismen, irreligiösa filosofier och ideologier som rådde under 1900-talet är huvudansvariga för dessa dystra handlingar. Den europeiska kolonialismen härstammar inte från kristendomen. Tvärtom, anti-religiösa rörelser som motsatte sig kristna värderingar ledde vägen till kolonialismen. I rötterna av 1900-talets största brutaliteter ligger den sociala darwinistiska ideologin. I västvärlden idag finns det fortfarande grymma, elaka och motstående faktorer, likväl som det finns en kultur som domineras av fredliga och rättvisa element som har sina rötter i kristendomen. I själva verket, den huvudsakliga oenigheten är inte mellan väst och Islam. I motsats till den allmänna uppfattningen, är det mellan de fromma människorna i väst och den muslimska världen, å ena sidan, och å andra sidan är det de människorna som motsätter sig religion (materialister, ateister, Darwinister etc.).

En annan indikation på att tredje världens fanatism inte har någonting med islam att göra är att fram till nyligen har denna fanatism identifierats med den kommunistiska ideologin. Som är väl känt, har liknande anti-västerländska terrordåd utförts på 1960- och -70 talet av Sovjet -stödda kommunistiska organisationer. När effekterna av den kommunistiska ideologin bleknade vände några av de sociala strukturerna som födde kommunistiska organisationer sin uppmärksamhet till islam. Denna ”brutalitet presenterad under täckmantel av religion”, som är formulerat genom införlivandet av vissa islamiska begrepp och symboler till före detta kommunistisk litteratur, är helt emot de moraliska värderingar som utgör kärnan i islam.

Ett sista påpekande angående det här problemet är att islam inte är utmärkande för en viss nation eller geografisk region. I motsats till den dominerande västerländska uppfattningen, är inte islam en ”östlig kultur”. Islam är den sista religionen som uppenbarats för mänskligheten som en guide till den sanna vägen, rekommenderad till hela mänskligheten. muslimer är ansvariga för att kommunicera den sanna religionen de tror på till alla nationer och kulturer och få dem att känna sig närmare islam. Följaktligen finns det en unik lösning för människor och grupper som, i islams namn tillgriper terror, bildar förtryckarregimer och förvandlar denna värld till en fruktansvärd plats istället för att försköna den; avslöja och kommunicera den islamiska moralen så att massorna kan förstå och leva efter den.

En muslim sprider skönhet runt sig

Adnan Oktar: naturligtvis kommer en muslim att vara väldigt lugn, någon som tänker väldigt djupt, som är förlåtande, kärleksfull, omtänksam mot omgivningen, strävar för deras lycka, är ren och välvårdad och som gör omgivningen behagligare. Hemma, förskönar han sitt hus. Han strävar efter att hans kropp är väl underhållen, att hans hår och kläder är välvårdade, att tala fint, att ha trevliga ansiktsuttryck, att ha en behaglig röst, att hans hem ska ha en trevlig atmosfär, att ha god mat och musik runt om kring och att allt ska vara behagligt. Eftersom den troendes röst ropar, "paradis! Paradis". Den önskar det. Och den söker det ständigt i denna värld. När den troende önskar det, skapar Allah paradis för honom överallt. Konstant perfektion är en muslims ideal. Hans skor till exempel, kommer att vara oklanderliga och glänsande. Det kommer inte va ett uns av gyttja på dem. Det kommer inte vara någon lera på hans byxor, hans strumpor och tänder kommer vara fläckfria. Hans mun, näsa, öron och allting kommer att vara obefläckat rent. Hans hår kommer att vara ljust och attraktivt. Hans parfym eller doft eller vad han än använder kommer att vara mycket underbart. Det kommer inte att vara obekvämt. Men det viktigaste av allt är att de troende betraktar varandra med kärlek när de går ut. Att de ska känna glädje när de tittar på varandra. Det är det ideala. Men det kommer att ske i Hazrat Mahdi's (as) tid såklart. Jag ser det väldigt sällan nu, bara i mycket sällsynta fall. Men detta kommer att vara mycket kraftfullt och intensivt den sista tiden, i tiden av Hazrat Mahdi (as), insha'Allah. (Cay TV, 4 mars 2009).

En av metoderna för terrorism är att orsaka rädsla och panik i samhället

En av de viktigaste kännetecknen för terrorism är att det väljer sina mål urskillningslöst. Det faktum att det bestämmer dessa mål utan diskriminering är en av de viktigaste orsakerna till att sprida rädsla, eftersom ingen kan känna sig säker. Om människor vet att de kan vara möjliga mål utan anledning kan ingen känna sig säker från terroristerna. Det finns inget potentiella mål kan göra för att skydda sig själva eftersom terrorister agerar i enighet med sina egna regler, efter en tid och plats som de själva väljer. Således är terrordåd i samhället nyckfulla och oförutsägbara.

Den oriktiga radikalismen

Det finns en annan idé som vi måste undersöka tillsammans med terror, det är fenomenet radikalism.

Radikalism innebär att stödja plötsliga revolutionära förändringar i något område och tillämpa en strikt kompromisslös politik för att uppnå dem. Radikaler kännetecknas av sin önskan om revolutionär förändring och den stränga, ibland aggressiva attityden de antar.

I detta liksom i varje sfär av livet, är guiden för muslimen koranen och profeten Muhammads (saas) liv. När vi tittar på radikalism i ljuset av koranen, ser vi att det har ingenting att göra med det sätt Allah befaller de troende att uppträda. När Allah beskriver en troende i koranen skildrar Han honom som en kärleksfull lågmäld person, som undviker konflikter och argumentation, närmar sig de mest fientliga människor med värme och vänskap. Ett exempel för att vägleda oss i denna fråga är det kommando som ges av Allah till profeterna Moses (as) och profeten Aaron (as) för att gå till Farao och tala försiktigt till honom:

Gå till Farao - han har gått för långt i sitt övermod - men tala till honom i försonliga ordalag; kanske förmås han då till eftertanke eller grips av fruktan. (Surah Ta Ha, 43-44)

Farao var en av de grymmaste och mest rebelliska icke-troende av sin tid. Han var en despot som förnekade Allah och ignorant dyrkade avgudar; och dessutom utsatte han troende (israeliterna under den tiden) för fruktansvärda grymheter och mord. Men Allah befallde sina profeter att gå till en sådan fientlig man och tala försiktigt med honom.

Du kommer att märka att det sätt som Allah visade, var vägen för en vänlig dialog, inte vägen för konflikt med skarpa ord, arga slagord och upprörda protester.

Det finns några andra exempel för att visa muslimer hur man uppför sig i dialogen mellan profeten Jethro (as) och förnekarna. Denna dialog är relaterad i koranen på detta sätt:

Och till Madyans folk sändes deras broder Shu`ayb. Han sade: "Dyrka Gud, mitt folk! Ni har ingen gud utom Honom. Och mät inte och väg inte upp för knappt. Jag ser att välstånd råder hos er, men jag bävar för det straff [som kan drabba er] en Dag då ni finner er inringade utan möjlighet att fly

Mitt folk! Mät och väg med fulla mått i allt vad ni företar er som rätt och rimlighet bjuder, gör inte intrång i andras rättigheter och sprid inte sedefördärv och annat ont på jorden

Det bästa för er, om ni tror på Guds löfte, är vad Gud aldrig upphör att räkna er till godo. Men jag är inte satt att vaka över er

De sade: "Hör, Shu`ayb! Måste vi enligt din tro överge det som våra förfäder tillbad och får vi inte längre göra som vi vill med vår egendom? Är du således den enda människan på jorden som är god och rättrådig!"

Han svarade: "Vad anser ni, mitt folk? Om jag har ett klart vittnesbörd från min Herre som jag stöder mig på och om Han frikostigt skänker mig allt vad jag behöver - gör jag då inte rätt när jag talar till er som jag gör? Det är inte min avsikt att bakom er rygg göra det som jag uppmanar er att avstå från; det enda jag vill är att så långt jag förmår hjälpa er att leva ett bättre liv. Om jag skall lyckas med detta ligger helt i Guds hand; till Honom litar jag och till Honom vänder jag alltid åter i ånger över mina synder. (Surah Hud, 84-88)

När vi undersäker vad han säger, ser vi att profeten Jethro (as) bjöd in folket att tro på Allah, och att anta höga moraliska principer, och han gjorde det med vänlighet och ödmjukhet. Vi kan förklara en del av orsakerna bakom det som sägs i dessa verser:

• När profeten Jethro (as) säger ”Jag är inte satt över dig att behållas” till folket, är inte hans avsikt att dominera dem, hans enda avsikt är att informera dem om sanningen som Allah har uppenbarat.

• ”Du är klart den skonsamma, den rättledda”. Dessa ord från förnekarna till profeten Jethro (as) visar hans varma, mjuka och tillmötesgående karaktär och att detta var särskilt uppskattat av förnekarna.

• ”Mitt folk! Vad tror ni?” Detta uttryck använt av profeten Jethro (as) visar att han uppmanar förnekarna att använda sin intelligens och sitt samvete. Med andra ord, han använder inte påträngande press, men ifrågasätter deras idéer från en motsatt ståndpunkt och uppmanar dem att överväga och komma till en slutsats baserad på eget fritt samvete.

• ”Jag vill inte motsätta dig på vilket sätt jag förbjuder dig”. Profeten Jethros (as) förbud här är egentligen inte ett förbud. Han förklarar att visa handlingar är syndiga och uppmanar människor att överge dem. Dessutom, när profeten Jethro (as) säger ”Jag vill inte motsätta dig” är det inte hans avsikt att tvista med folket, han vill inte göra dem obekväma och hetsa ett gräl; han vill bara bjuda in dem till tro och praktiserande av höga moraliska principer.

Om du undersöker koranen kommer du att se att en varm, mjuk och medkännande disposition kännetecknade alla profeterna. Allah avslöjar att profeten Abraham (as) var "ömsint och överseende" (Surat at-Tawba, 114) och i en annan vers är Profeten Muhammads (saas) moraliska principer beskrivna på detta sätt:

I Sin barmhärtighet lät Gud dig visa dem mildhet; om du hade varit sträng och hård och tillslutit ditt hjärta för dem, skulle de helt säkert ha dragit sig ifrån dig. Glöm därför nu deras fel och be Gud förlåta dem. Inhämta deras råd i de angelägenheter som är av vikt och när du väl har fattat ditt beslut, sätt då din lit till Gud; Gud älskar dem som sätter sin lit till Honom. (Surah Al 'Imran, 159).

En uppenbar egenskap hos radikalismen är dess ilska. Denna disposition kan tydligt ses i tal, texter och demonstrationer av radikaler. Däremot är inte ilska en egenskap hos muslimer. När Allah beskriver troende i koranen, beskriver han, de som ger åt andra såväl i välfärdens dagar som i tider av brist och som lägger band på sin vrede och förlåter sina medmänniskor - Gud älskar dem som gör det goda och det rätta. (Surah Al 'Imran, 134).

Det finns ingen situation där en muslim visar ilska. Det enda en muslim vill ha från andra människor är att de tror på Allah och lever enligt moraliska principer, men detta är möjligt endast genom Allahs nåd. Oavsett vad vi gör, hur mycket vi än försöker förklara sanningen för människor, är människors hjärtan i Allahs händer. Allah påminner muslimer om detta mycket viktiga faktum i denna vers: "… Har inte de troende misströstat om att förnekarna skall anta tron? De vet ju att Gud, om Han velat, skulle ha väglett alla människor? " (Surat ar-Ra'd, 31).

Det finns en annan vers som betonar samma faktum;

Om detta hade varit din Herres vilja skulle alla jordens invånare helt visst utan undantag ha antagit tron. Men kan du Muhammad påtvinga människorna tron. (Surah Yunus, 99)

Därav är det en plikt för en muslim att förklara fakta och uppmana folk att acceptera dem. Huruvida människor accepterar uppmaningen är helt och hållet upp till deras eget samvete. Allah avslöjar denna sanning i koranen när Han säger att det finns inget tvång i religion.

Tvång skall inte förekomma i trosfrågor. Vad som är rätt handlande är nu klart skilt från fel och synd. Den som förnekar de onda makterna och som tror på Gud, har sannerligen vunnit ett säkert fäste som aldrig ger vika. Gud hör allt, vet allt. (Surat al-Baqara, 256)

Därför finns det inget tvång att få folk att tro och bli muslimer, eller att få muslimer att utföra böner och akta sig för synder. Det finns bara råd. Allah avslöjar i ett par verser adresserade till profeten (saw) att muslimer inte är förtryckare:

Vi vet vad de som förnekar uppståndelsen säger, och du Muhammad kan inte tvinga dem att tro; men varna med Koranens ord dem som fruktar Min varning! (Surah Qaf, 45).

Säg Muhammad: "Människor! Ni har nu nåtts av sanningen från er Herre. Den som låter sig ledas på rätt väg har själv all nytta av detta; och den som går vilse skadar därmed bara sig själv. Jag har inte blivit satt att vaka över er." (Surah Yunus, 108).

	For terrorists, killing people, wreaking destruction and havoc is a way of life. For them, bloodshed is a deliberate act. They can shoot innocents, throw a bomb at children or blow up a house without any feeling of compassion.

Muslimer är ansvariga endast för att förklara den religiösa moralen, de tillämpar inget tryck eller tvång på någon och är ålagda att tala försiktigt även till de mest tyranniska förnekarna. Sådana personer kan inte vara radikaler, eftersom radikalism står för motsatsen till de egenskaper vi räknat upp. Faktum är att radikalism är en icke- islamisk ström av tankar och politiska ståndpunkter som kom in i den islamiska världen utifrån. När vi undersöker de sociala fenomen som beskrivs i termer av radikalism, framgår det att dessa i grunden är en samling metoder och uttalanden som använts av kommunister i det förflutna, uttryck för "fanatisk vrede" som inte har någon plats i sann islam (Surat al-Fath, 26)

Alla muslimer måste helt avvisa en arg, orubblig argumenterande hållning som går emot själva naturen av koranen och istället anta en vänlig, mild, lugn och medkännande hållning. Muslimer måste föregå med gott exempel för världen och bli beundrade för sin mognad, medkänsla, måttfullhet, ödmjukhet och sitt lugn. Muslimer måste leva islam på bästa möjliga sätt och introducera den islamiska moralen till världen, inte bara i dessa saker utan också genom sina prestationer inom områdena vetenskap, kultur, konst, estetik och social ordning mm.

Att förklara islam för andra, och försvara islam mot idéer som är främmande för det, ingår i vad vi listat ovan. I versen nedan avslöjar Allah tydligt vilken inställning en muslim måste ha med hänsyn till andra:

Kalla människorna, Muhammad med kloka och goda ord att följa din Herres väg, och lägg fram argumenten på ett måttfullt och försynt sätt; din Herre vet bäst vem det är som avviker från Hans väg och Han vet bäst vem det är som följer Hans ledning. (Surat an-Nahl, 125).

Muslimer är människor som gläds åt kärlek och skönhet och som stöder fred

Adnan Oktar: för det första, islam är en religion av fred, som namnet antyder. Det är en religion av fred, kärlek, tillgivenhet, medkänsla, vänskap, solidaritet och allt gott. Men om du lämnar det i händerna på okunniga kommer de att döda och bomba och skapa ett tillstånd av oordning. Om du frågar varför de gör det, kommer de säga att de gör det för Allahs skull. Det är vad som sker i händerna på de okunniga. De kristna tog evangelierna och satte igång att tillämpa dem på ett annorlunda sätt. De iscensatte korstågen och vållade fruktansvärd slakt. De hängde och dräpte. Samma sak med judarna. Det finns inget slut på slakten de genomförde med Torah. Ändå uppmanar Torah till att älska och skydda sin granne, vilken som helst, oavsett hans tro. Det gäller kristendomen också. Judendomen och kristendomen är religioner av kärlek. Islam är också en religion av kärlek. Men om du sätter koranen i händerna på människor vars hjärtan har hårdnat, som har fått en darwinistisk utbildning i Europa, som har fått gerilla träning och kommunistisk utbildning, så är det det som blir resultatet eftersom dessa människor medvetet använder koranen för att agera ut hatet i sina huvuden. Men i koranen, då någon begår ett mord bjuder de in mördaren. Sedan säger Allah åt oss att förlåta mördaren. Det finns verser i den riktningen. Vad mer? I koranen får vi höra att vi ska förlåta människor som medvetet begått kallblodiga mord. Så hur kan det vara möjligt att finna våld i en sådan tro? Bombande och skjutande och dödande. De sätter bomber där det finns kvinnor och barn. Och plötsligt sprängs de i bitar. Och frågar du varför, kommer de såga att de gjorde det för Allah. Varför inte säga sanningen och säga att du fått en darwinistisk, materialistisk utbildning och är en stor beundrare av Stalin? Säg att du försökt förena detta med koranen i ditt eget huvud och vilselett allmänheten. De borde öppet säga att de vet att sådana saker inte existerar i islam. Sådana människor kommer säga att de är sjuka. Låt dem säga sanningen. Det finns inget sådant i koranen. Vår profet (saas) var mycket tillgiven och medkännande. En katt sov i hans knä, så han skar sin mantel för att inte väcka och störa djuret. Det är den typen av profet (saas) vi har. Var kommer allt detta bombande, bombande av oskyldiga barn, och våld ifrån då? De är berövade på anden. De vet inte hur man äter och dricker, de har ingen konst, ingen vetenskap, ingen teknik och ingen kärlek. Dessa människor har inget att göra med religion. De är människor som försöker tillämpa mörkret i sina själar, polyteism i sina själar, till koranen. Profetens (saas) liv är en öppen bok. Han älskade skönhet och konst, höll allt runtomkring sig rent och underbart och talade på renaste sätt. Han var alltid tillgiven, kvick och blygsam. Hans omgivning var alltid fläckfri. Han planterade rosor med medel som fanns tillgängliga vid den tidpunkten. Bara tänk, i ökenmiljön Mecca och Medina. Bara tänk, även där planterade han rosor. Vi kan se hans benägenhet för kärlek och skönhet från det. Den mäktiga profeten (saas) till och med skojade med sina barnbarn. De jagade honom och han jagade runt efter dem. Det var den sortens person profeten (saas) var. Men titta på ansiktena på dessa människor och du kan läsa mordet i dem. Kan sådana människor vara muslimer? Det är därför det är frimurarna som står bakom försöken att skildra islam som något onormalt. Och dessa är alla människor som har haft en darwinistisk, materialistisk, stalinistisk utbildning. Deras djävulska idé var att försöka beskriva islam som något skrämmande. Muslimer orsakade förmodligen 11 september attackerna. Vilka muslimer? Titta under ytan och du kommer se människor som fick en darwinistisk utbildning, som visste allt om marxism och Stalins politik. Varför kalla dessa människor muslimer? Det är därför varje angrepp på muslimer är en attack från satan. Vi får inte falla i fällan. Islam och livet av profeten (saas) är lätt att se. De kärleksfulla orden i koranen, Allahs ord, är också lätt att se. Verserna i koranen är kristallklara. Precis som darwinism, detta är ett bedrägeri, men vi har utsatts för det och kommer utsättas för det igen i framtiden, insha'Állah (Crimean Newspapers Interview, 14 November 2008).

Terroristmetoder och psykologi

Terrorists aim to damage people both physically and psychologically to attain a certain goal. The morality of religion, however, is opposed to terrorism in that it aims to foster love, well-being, compassion, joy and hope in society.

Begreppet terror har en vidare mening i dagens språk. Generellt hänvisar det till den väpnade konflikten som bedrivs av radikala ideologiska grupper. I allmänhet betyder terror hotelser. Men detta hot omfattar ett brett område som inkluderar hela livet för människor som känner det intensiva hotet av rädsla och våld. Terror inkluderar intensiv och systematisk skrämseltaktik för att få folk att anamma ett visst sätt att tänka och bete sig, precis som alla slags våldshandlingar som utförs för att skapa dessa hotelser. Men i varje situation är målet med terrorism direkt eller indirekt medborgarna själva.

Terrororganisationer använder terror för att få stöd. De hotelser de använder beräknas öka sin styrka och på så sätt få stöd av vissa eller alla medborgare.

Det första folk tänker på när vi nämner ordet ”terror” är i allmänhet den typ som kallas ”vänsterorienterad terror”, men det finns också en typ av terror som påfunnits i tredje världens länder och som praktiseras av diktatoriska regimer. Faktum är att verkligheten här är ingenting annat än en massiv implementering av vänsterorienterad terror. En diktator eller en grupp vid makten är förtryckande och använder sin makt bara för personlig vinning och av den anledningen upplever de olika typer av social opposition.

I denna situation tillgriper den diktatoriska regimen alltid samma formel för att visa att det är starkare än oppositionen, de inviger användandet av terror så att medborgarna kommer vara rädda och den egna makten blir konsoliderad.

Terrororganisationer å andra sidan, i enighet med de ideologier de hyllar, hävdar att deras mål är att ta bort en regering och dess administratörer vilket de anser vara olagligt och grymt, och på så sätt nå sitt mål att etablera ett gladare och mer rättvist sätt att leva. Detta är dock inte ett realistsikt påstående. I koranen, i de första verserna i Sura Baqara, utfärdar Allah detta kommando till dem som tänker på detta sätt:

Och när de manas att inte störa ordningen och sprida sedefördärv på jorden, svarar de: "Vi vill bara förbättra och ställa till rätta." Nej, det är de som stör ordningen och sprider sedefördärv men det inser de inte. (Surat al-Baqara, 11-12)

In the moral teaching of the Qur'an, to kill an innocent person is an act of immense cruelty. Allah forbids terrorist acts and condemns those who commit them.

För terrorister är att döda människor ett sätt att leva. De kan skjuta oskyldiga människor utan synd och kasta bomber på barn. För dem är det ett nöje att utgjuta blod. De har upphört att vara människor och har förvandlats till rasande vilda bestar. Om det finns någon bland dem som visar minsta känsla av medlidande, märker de honom som fegis och bedragare och degraderar honom. Ofta använder de sina vapen mot varandra och utför blodiga utrensningar mot interna fraktioner i den egna organisationen.

Det syns att terrorism inte är någonting annat än en djävulsk källa till blodsutgjutelse. Den som stöder denna cirkel av barbari försvarar ett satanistiskt system. Om en terrorist använder religiöst språk eller symboler får detta inte lura någon. Terrorister som gömmer sig under täckmantel av falsk religion är dubbelt skyldiga, både från blodet de har utgjutit och för den anti-religiösa propaganda de spridit genom att begå dessa brott i religionens namn.

Terror och religion är helt motsatta till varandra. Terrorismen antar vägen för aggression, mord, konflikt, grymhet och misär. Men enligt koranen är alla dessa saker olika sorters förtryck. Allah påbjuder fred, harmoni, god vilja och kompromisser. Han förbjuder terror och varje typ av handling som inte främjar fred, och fördömer dem som begår sådana handlingar:

Men de som bryter förbundet med Gud som är stadfäst i människans natur, och som åtskiljer vad Gud har befallt skall vara sammanfogat och som stör ordningen och sprider sedefördärv på jorden - över dem faller Guds fördömelse och ett tungt öde väntar dem. (Surat ar-Ra'd, 25)

Den grundläggande egenskaper som terror och de som är infekterade av dess grymhet har gemensamt är att rädslan och kärleken till Allah är något helt främmande för dem. Deras hjärtan har blivit härdade och de är andligt sjuka. I koranen talar Allah om karaktären av sådana personer:

Och lyssna inte till den som är färdig att svära på allt och springer med skvaller och illvilligt förtal, som motarbetar det goda, överträder alla förbud och syndar av vana, grov i sättet och omåttlig [och] därtill av tvivelaktig härkomst. (Surat al-Qalam, 10-13).

Att göra uppror utan orsak och att begå övergrepp är förbjudet av Allah. I islam är handlingar som vi idag kallar terror och anarki förbjudet. I koranen står det:

Säg: "Min Herre förbjuder ingenting annat än skamlösa handlingar, både det som sker öppet och det som sker i hemlighet och [all annan] synd och orättmätigt våld. Och Han förbjuder er att sätta vid Guds sida det som Han aldrig gett bemyndigande till och att påstå om Gud det ni inte kan veta." (Surat al-A'raf, 33).

Våldshandlingar –en av de viktigaste metoderna för terrorist propaganda

Terrorister betraktar våldshandlingar som propaganda för sina organisationer. För dem fungerar dödandet av oskyldiga människor, bankrån, mord, kidnappning och att plantera bomber som propaganda för deras kamp. För terroristen som är formad av havererad oordning är publiciteten som genereras på en dag vid en våldshandling mycket större, än vad miljontals broschyrer kan göra.

Denna idé är helt främmande för alla former av mänskliga känslor som medlidande, barmhärtighet, harmoni och kärlek, den är främmande för den moraliska undervisningen i koranen och kan få medföljare endast i de samhällen där anti-religiösa ideologier härskar. Av denna anledning är den enda möjliga lösningen som kan rädda mänskligheten från detta oupplysta tankesätt en utbredd acceptans av de moraliska lärorna som finns i koranen och att använda dem som ett sätt att leva.