Kapitel 1: Hur Kommunismen Började

För att förstå kommunismens födelse, måste vi undersöka den europeiska kulturen under 18- och 1900 talet. Med början av det andra århundradet e. Kr under kejsare Konstantin, började Europa gradvis acceptera kristendomen. Den kristna kulturen höll gungning fram till upplysningen på 1800 talet, när ett antal artister och tänkare började anta påverkan av hednisk grekisk och romersk kultur, och följaktligen avslå religionens diktat. Upplysningens viktigaste politiska resultat var den franska revolutionen, som inte bara var ett uppror mot den gamla regimen, utan samtidigt en revolt mot religionen.

Charles Darwin, Leon Trotsky, Fried Engels, Karl Marks

Grunden för den franska revolutionen bildades genom påverkan av antireligiösa tänkare som Voltaire, Diderot och Montesquieu. Från år 1789, blev upplysningens hedniska, antireligiösa tendenser uppenbara. Efter en intensiv propagandakampanj, kom jakobinerna att leda revolutionen och etablerade en rörelse mot ortodox katolicismen, och lyckades till och med skapa en ny religion. Revolutionerande dyrkan, sett först under den nationella Högtiden av Federationen den 14 juli 1790, spred sig snabbt. Robespierre, en av ledarna för den blodiga revolutionen, förklarade dess regler och principer i en rapport där han kallade det ” The Worship of Supreme Being”. Paris berömda Notre Dame ändrades till vad han kallade ”Temple of Reason”. Statyer av kristna helgon avlägsnades från katedralens väggar och ersattes av en staty av en allegorisk kvinna kallad ” Goddess of Reason”. Under den franska revolutionen blev många präster och nunnor dödade; kyrkor och kloster plundrades och förstördes.

Samtidigt, vaknade materialismens filosofi åter till liv och började spridas i hela Europa. Vissa antika grekiska filosofer hade först föreslagit denna filosofi, vilken anser att endast materia existerar, att levande ting – faktiskt det mänskliga medvetandet självt- bara är ”materia i rörelse”. Under 1800- talet, antog två viktiga namn i den franska revolutionen, Denis Diderot och hans nära vän Baron d'Holbach denna filosofi och införde den på folket. I sin bok kallad Système de la Nature (Naturens System) publicerad år 1770, använde Baron d'Holbach några så kallade ”vetenskapliga” antaganden för att föreslå att endast materia och energi existerade. En fanatisk ateist, D'Holbach motsatte sig begreppet moral och förespråkade att människor ska ta all glädje de kan och göra allt för att få den.

Communism's roots stretch back to the French Revolution, when hostility to religion was embodied by the "goddess of reason." She later appeared on Communist posters, like the one on the left.

Under 1800 – talet antog några tänkare materialismen men den blev mycket mer utbredd under 1900- talet då den svämmade över Frankrikes gränser för att slå rot i andra europeiska länder. I början av 20-talet dök två viktiga materialistiska tänkare upp i Tyskland: Ludwig Büchner och Karl Vogt. Vogt försökte förklara människans rationalitet i termer av en liknelse: ”hjärnan utsöndrar tankar precis som levern utsöndrar galla”. Inte ens materialisterna av hans tid accepterade denna meningslösa analogi.

Trots yttranden av sådana idiotiska förslag, antogs materialismen av anti-religiösa krafter som började införa det på europeiska samhällen. Propaganda insisterade på att materialismen var grunden för förnuft och vetenskap – ett bedrägeri som spred sig hastigt bland de upplysta och förflyttade sig fort, först från Frankrike till Tyskland och sedan gradvis i resten av Europa. I detta avseende, var frimureriet en viktig allierad. Frimurarna antog materialismen som religion och under 1900-talet blev många upplysta européer dess medlemmar.

När denna gamla dogm spreds gjordes det försök att anpassa materialismen till flera vetenskapsgrenar:

1. Naturvetenskapen, med den engelske naturforskaren Charles Darwin.
2. Samhällsvetenskapen, med de tyska filosoferna Karl Marx och Friedrich Engels.

Darwins anpassning kallas evolutionsteorin medan Marx och Engels är känd som kommunismen.

Marx och Darwin

Det är möjligt att säga att Darwins teori innehåller samma som Marx och Engels eftersom kommunism också är en teori om ”evolution” anpassad till historia och sociologi. Anton Pannekoek, en berömd darwinistisk-marxistisk tänkare summerar detta i sin bok Marxism och Darwinism publicerad i början av 20-talet:

Den vetenskapliga betydelsen av marxismen liksom darwinismen består i det följande ur evolutionsteorin, den ena i domänen för den organiska världen, animerade saker; den andra i domänen för samhället… Alltså, båda lärorna, Darwins och Marx läror, den ena i domänen för den organiska världen och den andra i domänen för det mänskliga samhället, höjde evolutionsteorin till en positiv vetenskap. Genom att göra detta gjorde de evolutionsteorin godtagbar för massorna som den grundläggande uppfattningen om social och biologisk utveckling. 1

Darwinism och marxism är fullt kompatibla i två grundläggande argument:

1. Darwinism föreslog att alla befintliga ting består av ”materia i rörelse”. Detta hävdar att Gud varken skapade eller beordrade ärenden och därför uppstod allt liv av en slump. Människan är en art av djur, utvecklad av andra mindre djur. Men dessa påståenden vilar inte på några vetenskapliga bevis och har visats vara falska av efterföljande vetenskapliga upptäckter. Men Darwins teori harmonerar med synpunkter från Marx och Engels, som trodde att bara materia existerar, och att hela mänsklighetens historia kan förklaras på det materiella planet (för mer information, se Darwinism Refuted: How the Theory of Evolution Breaks Down in the Light of Modern Science av Harun Yahya, Goodword Books, 2002 och The Evolution Deceit av Harun Yahya, Ta-Ha Publishers, 2002).

2. Darwinismen påstod att ”konflikt” är den drivkraft som medfört utveckling för levande varelser. Hans grundläggande antagande var att den naturliga världens resurser inte var tillräckliga för att stödja levande varelser; att därför, fick organismer kämpa en ständig kamp som drev utvecklingen. Den dialektiska metod som antagits av Marx och Engels är samma som Darwins. Enligt dialektiken är den enskilda drivkraften bakom utveckling för universum konflikten mellan motsatser. Mänsklighetens historia har utvecklats med hjälp av denna konflikt. Mänskligheten själv har avancerat på samma sätt.

Vid noggrann undersökning, verkar Marx-Engels och Darwins teorier vara i total harmoni, som om de uppstått från en enda källa. Darwin tillämpade materialistisk filosofi på naturen medan Marx-Engels tillämpade den på historien.

Darwin (left), Engels and Marx (right) has seen the equivalent in terms of communist theory. According to Engels, Marx, materialism, social sciences, and Darwin applied to biology.

I själva verket var Karl Marx den första att inse Darwins viktiga bidrag till materialismen. När Marx läste Darwins The Origin of Species efter att den publicerats år 1859, fann han stort stöd för sin egen teori. Ett brev han skrev till Engels den 19 december 1860, säger att Darwins bok ”innehåller grunden för naturhistoria i vår uppfattning”. 2 I ett brev till Lassalle den 16 januari 1861, säger han, ”Darwins bok är mycket viktig och tjänar mig som en grund i naturvetenskap för klasskampen i historien”. 3

Marx hängivenhet till Darwin av hans största verk, Das Kapital, visar den gemensamma tanke de delade. I den tyska upplagan av hans bok som han skickade till Darwin skrev Marx med egen hand, ”Till Charles Darwin från en sann beundrare, från Karl Marx”. Engels beundrade också Darwin…: ”Naturen är dialektikens test, och det måste sägas som en sista utväg, att naturen fungerar dialektiskt och inte metafysiskt… I detta sammanhang, måste Darwin namnges före alla andra”. 4 På andra håll sade han att ”precis som Darwin upptäckte lagen om evolutionen i den organiska naturen, så upptäckte Marx lagen om evolutionen i människans historia”. 5

Georgy Valentinovich Plekhanov, en av ledarna för den ryska kommunismen som Lenin berömde för hans kommando av all internationell marxistisk litteratur, sammanfattade det koncist när han sade att marxismen är ”Darwinism i sin ansökan till samhällsvetenskapen”. 6

Professor Malachi Martin av Vatikanens Påvliga Bibel institut, förklarar förhållandet mellan Marx och Darwin i dessa ord:

According to Plekhanov, a leader of Russian communism, "Marxism, Darwinism, the application of the social sciences".

… när Charles Darwin publicerade sin evolutionsteori, betraktade Marx det som mycket mer än teori. Han grep tag om det som sitt ”vetenskapliga” bevis för att det inte fanns något himmelrike, bara materiarike. Darwin hade försvarat Marx i hans avvisande av Hegels (idealism). Genom att ignorera det faktum att Darwins evolutionsteori bara var en teori… anpassade Marx Darwins idéer till de sociala klasserna för sin tid… Darwins evolutionsteori var vad den var, Marx resonerade att de sociala klasserna, liksom all materia, alltid måste vara i kamp med varandra för överlevnad och dominans. 7

Samtida evolutionister har också noterat det starka bandet mellan darwinismen och marxismen. En av dagens mest kända förespråkare för evolutionsteorin är biologen Douglas Futuyma. I förordet till sin Evolutionary Biology säger han, ”Tillsammans med Marx materialistiska teori av historia och samhälle… högg Darwin de sista plankorna av plattformen för mekanism och materialism”. 8 En annan berömd evolutionärpaleontolog Stephen J. Gould sade att ”Darwin tillämpade en konsekvent materialistisk filosofi till sin tolkning av naturen”. 9 Leo Trotsky som tillsammans med Lenin var en av arkitekterna bakom den ryska revolutionen, beskrev upptäckten av Darwin som ”den högsta triumfen av dialektiken i hela området för organiskt material”. 10

Allt detta visar på stor affinitet mellan darwinism och marxism, utan Darwins inflytande, skulle det inte ha funnits någon marxistisk teori. Och om darwinismen är ogiltig, kommer vi att förstå att marxismen också är ogiltig. Men det omvända är också sant: I alla samhällen där darwinismen är allmänt accepterad, är tillväxten av marxismen oundviklig.

Av denna anledning är det mycket viktigt att förstå varför darwinismen inte har någon giltighet inom områdena för vetenskap eller sociologi. Denna förståelse kommer att förhindra en vitalisering av marxismen som härrör från den, och som ligger på lur idag – likväl som att avvärja en eventuell återkomst av de våndor som mänskligheten har lidit under det förra århundradet. Historien visar att utan darwinism kan det inte finnas någon marxism.

Darwinismens Spridning Och Förhållandet Mellan Kommunism Och Kapitalism

När vi undersöker darwinismens politiska inflytande, kom ihåg att denna teori inte är relaterad till en enda ideologi, utan till många tillsynes olika. Bortsett från kommunismen, är det breda spektrum av ideologier som förlitar sig på darwinismen inkluderat rasism, imperialism, kapitalism och fascism. Den gemensamma punkt som alla dessa tillsynes oberoende, även tvärtom, ideologier delar är deras motstånd till monoteistiska religioner och alla moraliska värderingar som dessa religioner inskärper.

Dessa ideologiska ledare ser religiösa övertygelser och värderingar som hinder och använder darwinismen som ett vapen för att förstöra dem. Ironiskt nog, genom att öppna ett ”andrum” för sina egna ideologier på detta sätt, stärker de bara konkurrerande ideologier. Till exempel, hävdar kapitalister att ett darwinistsikt synsätt behövs för att legitimera hänsynslös ”kamp för överlevnad” på den fria marknaden. På så sätt stödjer de själva kommunismen som de motsätter sig.

Anton Pannekoes bok Marxism and Darwinism hänvisar till denna intressanta paradox. Han beskriver det stöd som ges till darwinismen av bourgeoisien (Europas rika kapitalklass) med följande ord:

Att marxismen är skyldig dess betydelse och position endast till den roll den tar i den proletära klasskampen är känt för alla… ändå är det inte svårt att se att darwinismen i verkligheten behövde genomgå samma erfarenheter som marxismen. Darwinism är inte bara en abstrakt teori som antogs av den vetenskapliga världen efter att ha diskuterats och testats på ett rent objektivt sätt. Nej, omedelbart efter att darwinismen gjort sin entré

hade den entusiastiska förespråkare och passionerade motståndare.

Även darwinismen spelade sin roll i klasskampen och det är tack vare denna roll den spred sig så snabbt och hade entusiastiska förespråkare och giftiga motståndare. Darwinismen tjänade som ett verktyg för bourgeoisien i dess kamp mot den feodala klassen, mot adeln, prästerskapets rättigheter och feodalherrarna… Vad bourgeoisien ville var att bli av med de gamla styrande makterna som stod i deras väg. Med hjälp av religionen höll prästerna den stora massan i underkastelse och redo att motsätta sig kraven från bourgeoisien… Naturvetenskap blev ett vapen i opposition till tro och tradition; vetenskap och de nyupptäckta naturlagarna lades fram; det var med dessa vapen som bourgeoisien kämpade.

Darwinismen kom vid önskad tidpunkt; Darwins teori om att människan är ättling till ett lägre stående djur förstörde hela grunden för den kristna dogmen. Det är av denna anledning som darwinismen så fort den gjort entré tillgreps av bourgeoisien med stor iver… Under dessa omständigheter bedrevs även de vetenskapliga diskussionerna om en klasskamp med stor iver och passion. De skrifter som verkade för och emot Darwin har därför karaktären av social polemik, trots att de bär namnen på vetenskapliga författare. 11

Lenin wrote that the Communists on the same side with the bourgeoisie against religion. Lenin's interpretation, the conflict between communism and capitalism is really just an "internal conflict" is the common enemy of these two materialist ideology is religion.

Spridningen av darwinism gick faktiskt till på detta sätt. De krafter som höll Europa i gungning såg darwinism som en sällsynt möjlighet att legitimera den kapitalistiska ordningen de hade etablerat i sina egna länder, och sina imperialistiska kolonialsystem runtom i världen (för mer information se Disasters Darwinism Brought to Humanity, Harun Yahya, Attique Publishers, 2000). Darwinismens vetenskapliga inkonsekvens, dess imaginära antaganden och meningslösa påståenden har helt ignorerats. De som ser den som ett vapen mot religion och moral har spridit den av ideologiska syften.

Men bourgeoisien, som är kapitalistklassen som är ansvarig för darwinismens spridning, har stöttat både denna teori och dess rival. Varför? För darwinismens spridning och den samtidiga förstörelsen av religiös tro har gynnat marxismen lika mycket som kapitalismen. Religion lär ut värden som måttfullhet, ödmjukhet, broderskap, självuppoffring och medkänsla. När dem tas bort, blir samhället en lömsk arena där ”kampen för överlevnad” bland kapitalister fortsätter, likväl som klasskampen mellan kapitalister och kommunister.

Under hösten 1871 samlades europeiska naturforskare vid en internationell kongress. En av talarna, den tyska statsmannen och naturforskaren Rudolf Virchow sade, ”Var försiktig med denna teori, för denna teori är mycket nära relaterad till teorin som orsakade så mycket fruktan i vårt grannland”. 12 Landet han menade var Frankrike och teorin han menade var den franska kommunismen vilken skapade den blodiga Pariskommunen samma år (Kommunen var en urban revolt ledd av kommunisterna i en tid då Frankrike försvagades efter att ha förlorat det fransk-tyska kriget. I månader administrerade Kommunens direktörer staden. Utbredda övergrepp organiserades gentemot religiösa centra och prästerskap).

Clergy are lined up for execution in front of a firing squad of Paris Communards.

Slutligen trots sina olikheter, kunde både kapitalister och kommunister enas i sitt stånd mot religionen, och i detta motstånd, fann de ett stort stöd i darwinismen. Av denna anledning, tror kommunister att före en revolution kan uppstå, måste ett samhälle först bli kapitalistiskt. Enligt denna idé, tillsammans med det allmänna antagandet av den kapitalistiska moralen (där darwinistisk propaganda spelar en viktig roll), måste ett samhälle först kassera religionen innan kommunismen kan växa. I Vladimir Lenins 1909 artikel med rubriken ” The Attitude of the Workers' Party to Religion” beskriver kommunistledaren den roll den kapitalistiska bourgeoisien har i motståndet till religion:

… uppgiften att bekämpa religion är historiskt sett uppgiften för den revolutionära bourgeoisien. I väst, utfördes denna uppgift till stor del av den borgerliga demokratin i epoken av sina revolutioner mot feodalism och medeltid… Både Frankrike och Tyskland har en tradition av borgerliga krig mot religionen som började långt innan socialismen (encyklopedisterna och Feuerbach). I Ryssland, på grund av villkoren för vår borgerlig-demokratiska revolution, faller också denna uppgift nästan helt på arbetarklassens axlar. 13

Lenin säger att kapitalisterna är skyldiga att föra krig mot religionen, som det är i Europa; att eftersom kapitalistklassen inte existerar i Ryssland, kommer han och hans parti genomföra detta krig mot religionen. Hans ord visar att i huvudsak är motsättningarna mellan kapitalism och kommunism bara en ”inre konflikt”. Egentligen är dessa två krafters gemensamma fiende religion.

Kommunister försöker tydligt att urholka samhällen, fjärma människor från sanningen och försvaga deras moraliska värderingar och mänsklighet, för att få dem att acceptera deras eget gudlösa system. Men ingen av deras attacker mor religion kan lyckas. Glöm inte, att många har försökt förstöra sann religion i det förgångna, att inte lyda Guds apostlar och vända sig bort från hans heliga böcker. Men deras öde är detsamma: Gud plågar några av dem som kämpar mot sin religion med oroligheter i den här världen, medan andra måste vänta till domedagen för att få sitt plågsamma straff. Som Koranen (40:4-6) meddelar,

Fascismens Och Kommunismens Gemensamma Delirium: Darwins Konflikt

Marx, grundaren av kommunismen, uppgav att det enda sättet att uppnå historisk utveckling är genom konflikt. Han trodde att samhälle och idéer kunde avancera endast genom krig och revolution; och hävdade att allt skulle förbli som det var, om det inte vore för kamp och motstånd. Genom att säga ”kamp är barnmorskan för varje gammalt samhälle gravid med ett nytt” 1, kallade Karl Marx miljontals till krig, blodsutgjutelse och slakt. Dessa Marx idéer vann många anhängare genom åren. Kommunistledaren Lenin som presiderade över de grymmaste massakrer, trodde att ”utveckling är ’kampen’ av motsatser”. 2 Han trodde att denna kamp måste bildas genom blodsutgjutelse. Liksom de kommunistiska ledarna, tror också de fascistiska ledarna att våld, revolution och krig är det enda sättet att avancera. Heinrich von Treitschke, den rasistiska historiker som hade det viktigaste inflytandet att forma Hitlers idéer, sade, ”nationer kan inte blomstra utan hård konkurrens, liksom kampen för överlevnad av Darwin…” 3 Mussolini var en annan fascistisk ledare som trodde att våld var drivkraften i historien och att kamp skulle medföra revolution. Enligt honom, ”Visade Englands ovilja att delta i krig bara på den evolutionära dekadensen av det brittiska imperiet”. 4 Var och en av dessa ideologiers stöd är kampen för livet som Darwin hävdade finns i naturen. Den konflikt som ligger till grund för Marx dialektiska materialism och fascism som påstår att konflikter är en drivkraft, är inget annat än Darwins evolutionsteori som applicerats på samhällsvetenskapen. Dessa ideologier födde två resultat: hävdandet att kontinuerlig konflikt är nödvändigt och går mot att utrota mänskligheten helt, och leder till ändlös blodsutgjutelse. Vem som helst som antar dessa ideologier kan inte undvika att vara i ständig konflikt med andra och utsätta dem för grymhet och blodsutgjutelse under tiden. De förstör fred och välbefinnande, liksom kärlek, respekt, självuppoffring och att dela det Gud har befallt bland människor. På grund av dessa ideologier, var det senaste århundradet en tid av smärta och elände. Tvärtom, är inte våld och slakt nödvändigt. Polariteter finns överallt: natt och dag, ljus och mörker, negativt och positivt, varmt och kallt, bra och dåligt. Men dessa motsättningar har skapats för att betona skönhet och för att få till stånd moraliska värderingar som tolerans, förlåtelse och frid. Samma situation gäller för sfären av idéer. Det faktum att människor tänker olika är ingen anledning för dem att döda och massakrera varandra. Gud befaller människor att uppföra sig väl mot sina fiender och talar goda ord till människor: Den goda handlingen och den dåliga handlingen kan inte ställas sida vid sida. Jaga bort [den dåliga handlingen] med en bättre - den som var din fiende kan bli din nära vän! (Koranen, 41:34). Som Koranen säger, människor av samvete och intelligens löser varje påstående i en atmosfär av fred, förtroende och tolerans. De som inte kan förstå detta och tror på den dialektiska materialismens svek har stridit med varandra i flera år, brottats med varandra som vilda djur och slutligen förlorat sin makt som nation. Gud uppenbarar sanningen i följande vers från Koranen (8:46): Och lyd Gud och Hans Sändebud och undvik tvister och osämja; de skulle komma ert mod att sjunka och er trosvisshet att försvagas. Och håll stånd! Gud är med de uthålliga. Som denna vers säger, har människor avvikit från Guds väg som Hans profeter avslöjat. Istället för att skapa fred, har de vänt jorden till en grogrund för grymhet. Av denna anledning har de förlorat all sin makt och lett sig själva till undergång. Det får inte glömmas bort att de moraliska dygder som Koranen befaller, medkänsla, barmhärtighet, självuppoffring, tolerans och rättvisa är de enda källorna till styrka för människor och nationers like. Nonsens liknande dialektisk materialism, produkten av irreligiöst oförstånd, skapar bara smärta och katastrof. Det enda sättet för människor att finna frälsning, välbefinnande och säkerhet i denna värld är att leva i enlighet med den moraliska undervisning som Gud befaller i Koranen.

1. 1- Das Capital, Vol. I, 1955, p. 603 2. V. I. Lenin, "On the Question of Dialectics," Collected Works, Volume 38, p. 359 3.- L. Poliakov, Le Mythe Aryen, Editions Complexe, Calmann-Lévy, Bruxelles, 1987, p. 343 4. Robert E. D. Clark, Darwin:Before and After, London, Paternoster Press, 1948, p. 115

Darwinismens Blodiga Dialektik

Hittills har vi gjort ett utkast om kommunismens spridning över hela världen. I nästan alla länder utvecklades den som ett alternativ till kapitalismen eller fascismen. Kommunismen kan tyckas vara den direkta motsatsen till kapitalism och fascism, men darwinismen är deras gemensamma inspiration. Kapitalismen och fascismen är darwinismens högra flygel och kommunismen dess vänstra flygel. I varje land, ger darwinismens spridning upphov till den plötsliga ökningen av båda flyglarna. Därför kommer de som använder darwinism för att stödja fascism och kommunism oundvikligen ha stöttat kommunism också!

Enligt darwinismens ateistiska världsbild föder höger och vänster, och till och med när varandra. Varje sida ingriper med den andra under kontinuerlig konflikt. Darwinismen anser detta kolliderande lämpligt, till och med nödvändigt för mänskliga samhällen. Genom att titta på denna allmänna översikt, kan vi säga att darwinismen har etablerat en dialektik på den politiska nivån. Dialektik, en teori som föreslagits av den tyske filosofen Hegel och som senare antogs av Marx och Engels, förutsätter att varje utveckling i universum inträffar som ett resultat av en konflikt. Varje läge, tillstånd eller idé är en ”tes” följd av en ”antites”. Tes och antites engagerar sig i en konflikt som så småningom är löst i en ”syntes”. Efter ett tag blir denna syntes i sig en annan tes; och en annan antites kommer i konflikt med den. Enligt dialektisk teori, måste konflikten fortsätta på det här sättet på obestämd tid.

Darwinism har gjort världen till ett slagfält för dialektik genom att förkasta det faktum att Gud skapade människan och främja idén att människan är en annan djurart. I många länder, särskilt i Europa, höll högerdarwinister en gång gungning. Genom att ha förstört religiös tro eller ha förstört moraliska värderingar, introducerade de hjärtlösa kapitalismen som ledde till fascismen. Mot denna grupp organiserade sig vänsterdarwinistiska-kommunister; båda sidor ingick ett tillstånd av ständig konflikt med varandra. Syntesen av denna darwinistiska dialektik är alltid densamma: tortyr, smärta, blod, krig, tårar…

Våra andra böcker har undersökt terror och barbari som begåtts av fascister, företrädare för högerdarwinistisk dialektik. I denna bok kommer vi att undersöka kommunistisk terror och barbari.

De Som Vill Tysta Motsatta Idéer Med En ”Dialektisk Konflikt” Blir Besegrade I Alla Tider

Den dialektiska materialismen tog sin inspiration från darwinismen beträffande historien som en skoningslös kamp mellan motsatta idéer. På 20-talet drabbade kommunister samman med fascister, ställde medborgarna i olika länder mot varandra och gjorde världen till ett blodbad. Var och en trodde att deras ideologi skulle segra. Men kommunismen kom inte ut ur denna kamp som segrare, och den dialektiska materialismens idé om den historiska dialektiken har också kollapsat. Above is a relief depicting the Egyptian Pharaoh breaking the skulls of his opponents.Pharaoh was proud of his cruel, oppressive methods. But he had a sad end. Genom historien har det alltid funnits en motsättning mellan gott och ont, även i sfären av idéer. Gott har alltid vunnit eftersom de kampmetoder som Gud har uppenbarat för människor i Koranen är utformade för att skapa fred, förtroende och vänskap och förstör stridigheter och fiendskap. Till exempel, befallde Gud Moses att leda Farao på rätt väg. Moses och Farao hade helt olika syften, men när Gud förde dessa två motsatta sidor samman, sade han till Moses och hans bror Aron, Gå till Farao - han har gått för långt i sitt övermod - men tala till honom i försonliga ordalag; kanske förmås han då till eftertanke eller grips av fruktan." (Koranen 20:43-44). Som Gud befallde, gick Moses och Aron till Farao, och använde tålmodigt olika metoder för att visa honom den goda och rättfärdiga vägen Gud befallde. Vid slutet av dessa intellektuella argument, var Farao inte benägen att se sanningen och fortsatte med sina förtryck. Men han drunknade i havet och Moses och hans folk blev frälsta. Detta exempel är en sammanfattning av mänsklighetens historia: ingen vinner med strider och blodsutgjutelse. Även de som kom till makten med hjälp av konflikter kunde inte leva sina liv i fred och komfort. Tvärtom, lever de varje ögonblick i materiell och andlig stress. De som råder är troende som alltid inbjuder människor att diskutera sina idéer i en atmosfär av fred och tillit och som får dem att tänka.