1. VI HAR öppnat vägen för dig [Muhammad] till en klar seger.
2. Gud vill förlåta dig de synder som du har begått och dem som du kan komma att begå, och skänka dig Sin välsignelse i fullt mått och leda dig på en rak väg;
3. och Han vill [ge dig vissheten] att du har Hans mäktiga stöd.
4. Det är Han som har fyllt de troendes hjärtan med lugn och tillförsikt, så att deras tro skall växa sig allt starkare; - Gud [befaller över] himlarnas och jordens härskaror och Gud är allvetande, vis -
5. och de troende, såväl män som kvinnor, skall ledas till lustgårdar, vattnade av bäckar, där de skall förbli till evig tid, och deras dåliga handlingar skall strykas ut [ur deras bok]. - Detta är inför Gud en stor, en lysande seger!
6. [Gud har gett dig denna seger också] för att straffa hycklarna, såväl männen som kvinnorna, och männen och kvinnorna som sätter medhjälpare vid Guds sida och tänker förkastliga tankar om Gud. Detta onda skall återfalla på dem själva och Guds vrede skall upptändas mot dem och [Han] skall utestänga dem från Sin nåd och bereda dem en plats i helvetet - ett i sanning eländigt slut.
7. Ja, Gud [befaller över] himlarnas och jordens härskaror och Gud är allsmäktig, vis.
8. VI HAR sänt dig [Muhammad] som ett vittne och som förkunnare av ett glatt budskap om hopp och som varnare,
9. för att ni [människor] skall tro på Gud och Hans Sändebud och stödja och ära honom och [för att ni skall] prisa [er Herre] morgon och afton!
10. De som avlägger trohetsed inför dig, avlägger [därmed] trohetsed inför Gud - Gud [lägger Sin] hand över deras händer. Den som bryter eden, bryter den till nackdel för sig själv, och den som står fast vid vad han har lovat Gud, honom skall [Gud] skänka en rik belöning.
11. De ökenaraber som inte gick med er kommer att säga till dig: "Vi var fullt upptagna av [att skydda] vår egendom och våra familjer; be därför Gud förlåta oss!" Men dessa ord som går över deras läppar kommer inte från hjärtat. Säg: "Vem har makt att hindra att ni drabbas av ett ont om Gud har bestämt det, eller [att beröva er] något gott som Han vill ge er? Men Gud är väl underrättad om vad ni företar er.
12. Ja, det gick så långt att ni frågade er om Profeten och de troende alls skulle komma tillbaka till de sina, vilket innerst inne föreföll er vara det bästa [som kunde hända]. Och i ert stilla sinne tänkte ni onda tankar eftersom ni är onda människor!"
13. För dem som inte vill tro på Gud och Hans Sändebud - ja, för alla som förnekar sanningen - har Vi en högt flammande Eld i beredskap!
14. Guds är herraväldet över himlarna och jorden. Han förlåter den Han vill och Han straffar den Han vill. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.
15. När ni beger er ut på krigståg där byte kan väntas, säger de som [förut] höll sig borta: "Låt oss gå med er" - de vill alltså ändra på Guds ord. Säg: "Ni skall inte gå med oss! Gud har redan sagt så." Då kommer de att svara: "Ni missunnar oss [del i bytet]!" Nej, de förstår inte mycket!
16. Säg till de ökenaraber som inte följde er: "[En dag] kommer ni att kallas [till kamp] mot ett folk av starka och orädda krigare, och ni måste kämpa mot dem om de inte [genast] sträcker vapen; om ni då lyder skall Gud ge er en vacker belöning, men om ni håller er undan så som ni nu höll er undan, skall Han straffa er med ett plågsamt straff."
17. Ingen blind kan klandras och ingen halt och ingen sjuk kan klandras [för att de inte går med i ett krig för Guds sak]. Men alla som lyder Gud och Hans Sändebud skall Gud föra till lustgårdar, vattnade av bäckar, och alla som undandrar sig [plikten att lyda] skall Han straffa med ett plågsamt straff.
18. GUD SÅG med välbehag på de troende när de svor dig trohetsed under trädet; Han visste nämligen vad de [tänkte] i sitt innersta. Han lät deras sinnen fyllas av lugn och tillförsikt och lovade dem en snar seger som belöning
19. med rikligt krigsbyte, som skulle tillfalla dem; Gud är Allsmäktig, Vis.
20. Gud har gett er löfte om [många segrar och att] rikligt byte skall tillfalla er - ja, detta har redan kommit er till del - och Han hindrade fienden från att angripa er för att ge de troende ett tecken och för att leda er på en rak väg.
21. En annan [vinst väntar], som ni hittills inte har kunnat [tillkämpa er], [men] den ligger inom räckhåll för Gud, som har allt i Sin makt.
22. Om de som förnekar sanningen [nu] ger sig i strid med er, skall de snart göra helt om och fly och de kommer inte att finna någon beskyddare och ingen hjälpare.
23. Så har Gud gått till väga i gångna tider, och du skall finna att Guds vägar förblir desamma.
24. Det är Han som i Mekka-dalen höll deras händer borta från er och era händer borta från dem, sedan Han låtit er få övertaget över dem; och Gud såg vad ni gjorde.
25. Det var dessa förnekare av sanningen som utestängde er från den heliga Moskén och inte lät [era] offerdjur nå sin bestämmelse. Om det inte [i Mekka] hade funnits troende män och kvinnor som ni inte känner och därför kunde ha dödat och ofrivilligt ha gjort er skyldiga till en brottslig och syndig handling, [skulle Han ha låtit er storma staden med våld]; men Gud visar den Han vill Sin nåd. Om de hade varit avskilda [från de troende], skulle Vi ha låtit förnekarna utstå ett plågsamt straff.
26. Medan förnekarna av sanningen drevs av ett fanatiskt hat, den hedniska okunnighetens hat, lät Gud ett stort lugn sänka sig över Sitt Sändebud och de troende och gjorde dem starkt medvetna om [innebörden av] ordet gudsfruktan; denna [nåd] förtjänade de i hög grad, ja, de var värdiga den. Gud har kännedom om allt.
27. Gud har bekräftat Sändebudets sanna drömsyn: i enlighet med Guds vilja skall ni helt visst stiga in i den heliga Moskén i fred och med rakade huvuden eller kortklippt hår. Då har ni ingenting mer att frukta! Han vet vad ni inte kan veta, och efter denna seger skall Han skänka er ännu en seger inom kort.
28. Det är Han som har sänt Sitt Sändebud med vägledningen och [för att förkunna] den sanna tron som skall föras till seger över all [annan form av] gudstro. När Gud har talat behövs inga ytterligare vittnesbörd.
29. MUHAMMAD är Guds Sändebud. De som följer honom är oböjligt fasta gentemot dem som förnekar sanningen, men sinsemellan fulla av värme och vänskap. Du ser hur de böjer ryggen och faller ned inför Gud i tillbedjan och söker Hans nåd och Hans välbehag; i sina ansikten bär de spåren av [de många] nedfallen under bönen. De liknas både i Tora och i Evangeliet vid frön som skjuter skott, varefter [Gud] ger skotten kraft, så att de växer sig starka och reser sina raka stjälkar till glädje för såningsmännen, men för förnekarna är de en orsak till förargelse. Gud har lovat dem av dessa [förnekare] som antar tron och lever ett rättskaffens liv, förlåtelse och en rik belöning.
