At-talaq - KORANEN - Harun Yahya

HARUN YAHYA

1. PROFET! När någon av er har för avsikt att skilja sig från sin hustru, skall han [iaktta] den föreskrivna väntetiden och beräkna denna tid [med all noggrannhet]. Och frukta Gud, er Herre! Mannen får inte tvinga [hustrun] att lämna hemmet och hon skall inte heller [självmant] lämna det annat än om hon gjort sig skyldig till en grovt oanständig [eller annan förkastlig] handling. Dessa är de regler som Gud [har föreskrivit], och den som överträder dessa av Gud [givna] regler har begått orätt mot sig själv; det är nämligen möjligt - om det kan du ingenting veta - att Gud efter det [som varit] låter ett nytt läge uppstå.
2. [När någon av er skilt sig från sin hustru] och hennes väntetid närmar sig sitt slut, skall han antingen hålla henne kvar eller också låta henne gå, allt i hedersamma former. Och tag två rättsinniga människor ur er krets till vittnen, och avge själva vittnesmål inför Gud! Denna maning riktas till alla som tror på Gud och den Yttersta dagen. Gud visar var och en som fruktar Honom en utväg ur [alla svårigheter]
3. och sörjer för honom på ett sätt som han inte kan förutse; och den som litar till Gud behöver inget annat [stöd]. Gud når alltid Sitt syfte [och] Gud har fastställt ett mått för allt.
4. Om ni tvekar om [vad som gäller] dem av era kvinnor, vilkas månadsblödningar helt har upphört, är deras väntetid tre månader, och samma tid gäller dem vars blödningar har uteblivit. Och de som är havande skall invänta barnets födelse. Och för var och en som fruktar Honom gör Gud uppgiften lätt;
5. detta är vad Gud befaller er genom Sin uppenbarelse. Och för den som fruktar Honom skall Gud utplåna hans dåliga handlingar och öka hans belöning.
6. Låt [den hustru som inväntar skilsmässa] leva under samma villkor som ni själva inom ramen för era möjligheter, och gör inte livet svårt för henne med inskränkningar [av olika slag]. Om hon är havande, sörj då för hennes uppehälle tills barnet har fötts, och ge henne skälig ersättning om hon ammar ert [barn]; och samråd med henne i godo [om barnets bästa] på brukligt sätt. Men uppstår svårigheter, anställ då någon som ammar [barnet] åt er.
7. Den förmögne skall sörja [för det som nu har sagts] med sin rikedom, och den som lever under knappa förhållanden skall avstå [vad han kan] av det som Gud har gett honom för hans försörjning. Gud fordrar inte av någon mer än vad Han har låtit honom förfoga över. Efter svårigheterna skall Gud skänka er lättnad.
8. HUR många folk, som i övermod satte sig upp emot Guds och Hans sändebuds befallningar, har Vi inte avkrävt sträng räkenskap och låtit dem utstå svåra straff.
9. Och de måste smaka de bittra frukterna av sina handlingar och resultatet var [deras] slutliga undergång och förintelse;
10. och Gud har i beredskap för dem ett strängt straff [i det kommande livet]. Frukta därför Gud, ni som tror och har förstånd! Gud har sänt er en påminnelse,
11. ett Sändebud som framför till er Guds klara budskap för att leda dem som tror och lever rättskaffens ut ur mörkret till ljuset. Och Gud skall föra dem som tror på Honom och lever rättskaffens till lustgårdar, vattnade av bäckar, där de skall förbli till evig tid; ja, Gud har sörjt för dem på bästa sätt!
12. GUD ÄR Den som har skapat sju himlar och lika många jordar och genom dem alla strömmar [oupphörligt] Hans vilja. Detta för att ni skall veta att Gud har allt i Sin makt och att Gud omfattar allt med Sin kunskap.

DELA MED SIG

23 Al-mouminoune

57 Al-hadid - Le Fer

58 Al-mujadalah

60 Al-mumtahanah

63 Al-munafiqun

73 Al-muzzammil

74 Al-muddattir

77 Al-mursalate

83 Al-mutaffifine

102 At-takathur

109 Al-kafiroune

Telif Hakkı © 2026 Gizlilik Politikası Kullanım Koşulları Kontakt