1. Jag kallar till vittne Uppståndelsens dag!
2. Jag kallar till vittne den anklagande [rösten] i människans [inre]!
3. Tror människan att Vi inte förmår sätta samman hennes ben [på nytt]
4. Visst förmår Vi det! Vi förmår [till och med] återställa hennes fingerspetsar [i deras forna skick]!
5. Men människan vill fortsätta att leva sitt syndiga liv
6. och hon frågar [misstroget]: "Och denna Uppståndelsens dag, när kommer den?"
7. [Den Dag] då blickarna grumlas [av fruktan]
8. och månen mister sitt sken
9. och solen och månen förenas -
10. den Dagen skall människan ropa: "Vart skall jag fly?"
11. Men då finns ingen trygg plats dit du kan fly!
12. Den Dagen [är du tillbaka hos] din Herre - målet för din färd!
13. Den Dagen skall människan förstå vad hon gjorde och vad hon underlät;
14. ja, hon skall se sig själv [sådan hon var],
15. även om hon söker ursäkter [för sina fel].
16. SKYNDA inte på din tunga [när du vill återge uppenbarelsens ord] för att snabbt få fram allt!
17. Det ankommer på Oss att samla [allt i ditt hjärta] och [att vaka över] läsningen.
18. När Vi läser den [för dig Muhammad], följ då uppmärksamt med i läsningen;
19. sedan är det Vår sak att göra dess mening klar.
20. NEJ! Ni [människor] älskar detta liv och dess flyktiga [glädjeämnen]
21. [till den grad att] ni skjuter tankarna på evigheten åt sidan!
22. Den Dagen skall [någras] ansikten lysas upp av glädje -
23. de får skåda sin Herre -
24. medan mörka skuggor kommer att skymma [andras] ansikten -
25. de grubblar över det lidande som väntar dem.
26. NEJ! När [den döende] är nära att utandas sin sista suck
27. och de [anhöriga] frågar: "Vem har det botemedel [som kan rädda honom]?"
28. och han själv tänker att avskedets stund är inne
29. och vånda läggs till vånda.
30. Då återstår [bara] den sista färden till din Herre!
31. Men [denne man] hade ingen tro och han bad inte.
32. [När sanningen kom] förnekade han den och vände den ryggen;
33. och sedan gick han, högfärdig och självbelåten, tillbaka till de sina.
34. [Ditt slut] är nära [eländige förnekare]!
35. Ja, [ditt slut] är nära!
36. TROR människan att hon skall lämnas i fred att göra som hon vill [utan att ställas till svars]
37. Var hon inte en droppe sädesvätska, utgjuten [i ett kvinnligt sköte],
38. och blev därefter en grodd som satte sig fast - och som Han sedan skapade och formade [till människa i enlighet med den uppgift som skulle bli hennes]
39. och skapade av detta de två könen, det manliga och det kvinnliga
40. Skulle då denne [Skapare] inte ha makt att uppväcka de döda till nytt liv?
